Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Skogsägare i process mot staten – en orimlig historia

Annons

Skogsägare tvingas till domstol för att få bruka sin mark när Skogsstyrelsen sätter stopp för avverkning. Det är orimligt, kostsamt och tidskrävande för skogsägaren, domstolar och myndigheter. Vad det beror på? En artskyddsförordning vars tillämpning inte fungerar.

Redan 2016 uppmärksammade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket regeringen på att artskyddsförordningen inte fungerar gentemot markägare. Enskilda har drabbats på ett oacceptabelt sätt som saknar stöd i rättsordningen. Trots det har inget gjorts.

Cirka 300 000 personer äger skog i Sverige. De äger ungefär hälften av landets skog, som täcker hela 70 procent av Sveriges yta. Skogen är en av de viktigaste lösningarna för att lyckas minska utsläppen av växthusgaser, både för att växande skog suger upp koldioxid och för att skog kan ersätta en stor mängd fossilbaserade drivmedel och produkter. Det är alltså viktigt att skogsbruket, regler och ersättningar fungerar.

Skogsägare kan vara som du och jag, jordbrukare eller stadsbo, arbetande eller pensionär. Gemensamt är att de skyddas av svensk äganderätt och har grundlagsskyddad rätt till ersättning om de inte får använda sin mark.

Därför är det svårt att förstå att ersättningsfrågan måste avgöras i domstol när skogsägare hindras från att bruka på grund av artskyddsförordningen. Bättre fungerar det i processer för att bilda naturreservat eller biotopskyddsområden, där finns det tydliga former för ersättning till markägaren. Vi skulle milt kunna kalla det som sker kring artskyddsförordningen för en bugg i systemet.

Skogsägarna tar ett stort ansvar och vill bevara och skapa värdefulla miljöer för växter och djur. Den viljan undergrävs när det riskerar att leda till ekonomiska förluster.

Redan 2016 uppmanade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket regeringen att se över artskyddsförordningen och ersättningsrätten. Nu ställer vi hoppet till Januariavtalet. Där står det att artskyddsförordningen ska ses över och att regeringen ska tillsätta en utredning under perioden 2019 till 2020. Det är dags att regeringen genomför detta. En akut och annars rimlig åtgärd är att tillfälligt stoppa tillämpningen av artskyddsförordningen på skogsbruk tills frågan är utredd. Att bruka skog måste vara rättssäkert.

LRF och skogsägarföreningarnas medskick är:

► Lägg artskyddsförordningen på samma nivå som EU-direktiven. Förordningen och den nuvarande tillämpningen är en överimplementering av EU-direktiven.

► Se till att myndigheter använder de processer som finns för att bilda naturreservat eller biotopskyddsområden när omfattande intrång är nödvändigt

► Förtydliga att bevisbördan enligt den svenska rättsordningen ligger på den myndighet som inskränker äganderätten

S, MP, C och L – det är dags att agera och utreda detta nu.

Gunilla Kjellsson, ordförande LRF Västernorrland

Lars Ahlin, ordförande LRF Jämtland

Stig Högberg, ordförande Norrskog

Torgny Hardselius, ordförande Norra Skogsägarna

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel