Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Replik: Om Gud är med oss varför gör han inget – vi är utlämnade till virusets nyckfullhet

 
Coronaviruset
Visa alla artiklar

■ Replik på insändaren "Gud är med oss – vi är inte utlämnade åt virusets nyckfullhet och slumpens obarmhärtighet".

Det kan tyckas vanvördigt att kritisera en predikan, men eftersom den är publicerad i Tidningen Ångermanland tar jag mig friheten. Under rubriken ”Vi är inte utlämnade åt virusets nyckfullhet” argumenterar församlingsherden i Gudmundrå församling, David Tosteberg, för den kristna tron. ”Vi behöver Gud”, påstår han. Tostebergs säljpitch väcker flera frågor, men av utrymmesskäl måste jag begränsa mig till att kommentera en av hans tankefigurer.

Församlingsherden menar att ”Gud är med oss också under dessa tider ...”. Här kunde det vara en poäng att påminna om den gudsbild som, så vitt jag förstår, fortfarande är Svenska kyrkans. Ett vanligt sätt att sammanfatta den bilden är att påstå att Gud är allsmäktig, allvetande och allgod. De här egenskaperna som Gud påstås ha, ger upphov till ett filosofiskt problem.

Enkelt uttryckt handlar problemet om hur en allgod och allsmäktig Gud kan tillåta allt ont som sker i världen. Om han kan, men inte vill stoppa all ondska, då är han inte allgod. Om han vill, men inte kan, då är han inte allsmäktig. Från kristet håll finns naturligtvis många olika (bort)förklaringar av problemet. Allt från snåriga, och cyniska, teologiska utläggningar om det onda som en del i Guds plan för ett större gott. Eller, som ibland, med hänvisningar till föreställningen om att Gud har gett oss människor fri vilja, och att han därför inte kan ställas till svars för allt ont som sker. 

Hur Tosteberg ser på problemet är svårt att veta. Men att säga till de som drabbats av pandemin att Gud är med i kampen, kan lätt uppfattas som en välmenande cynism.

Är det inte snarare så att vi faktiskt är utlämnade till oss själva, våra medmänniskor och virusets nyckfullhet? För om Gud är med oss i mörkret – varför gör han ingenting?

Roger Jacobsson, folkhögskolelärare Sollefteå

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel