Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Replik: Jag litar på Gud – men längtar också efter att få se mirakler

 
Coronaviruset
Visa alla artiklar

■ Replik på insändaren: "Replik: Om Gud är med oss varför gör han inget – vi är utlämnade till virusets nyckfullhet".

Det finns inget vanvördigt i att kritisera en predikan och jag blir glad att du tar dig tid att kommentera en av mina ”tankefigurer”.

Det filosofiska problemet som du snyggt sammanfattar behandlas inte filosofiskt alls i Bibeln. Istället för att ge de där (bort-)förklaringarna som du mött från kristet håll, berättar Bibeln en massa berättelser. Främst av dessa den oerhört långa berättelsen som går från skapelsen till evigheten och som har sitt centrum vid ett nedblodat kors och en tom grav. Här finns, tycks Bibeln vilja säga, de svar du behöver. Inte som trossatser, men som en personlig kärlek du kan få lära känna – ja, ett liv som är möjligt att leva. Visst finns där fortfarande frågor som inte fått sina fullständiga svar, men det gör det vilka grunder vi än väljer att stå på. Plockar vi bort Gud för att lättare hantera frågan om ondskans existens får vi istället problem att förklara frågor om mening, rättvisa, skönhet och självutgivande kärlek.

Så varför gör Gud ingenting åt viruset? Här försöker jag ha tre tankegångar igång samtidigt. Å ena sidan tror jag Gud gör mycket som jag inte ser. Han har i en mening redan tagit allt lidande på sig på korset och besegrat all ondska. Han har lovat att en dag komma tillbaka och göra slut på allt ont och jag tror verkligen han finns nära oss här och nu mitt i smärtan. Å andra sidan har han också skapat dig och mig och alla våra medmänniskor och gett oss resurser att både finnas där för varandra och forska fram mediciner och vaccin. Å tredje sidan ropar även jag från mitt inre: ”Varför ser jag inte mer av dig?” Och det finns ingen motsättning mellan dessa! Att jag litar på Gud fråntar mig varken mitt ansvar eller min längtan efter att få se mirakler.

Det skulle kunna vara cyniskt att säga att Gud är med mitt i mörkret. Men inte om den Gud man talar om är den som av kärlek steg rakt in i smärtan, förnedringen och döden för att med sitt eget liv rädda oss. Då är det ord sprängfyllda av hopp och tröst. Jesus lever, våga tro det!

David Tosteberg, församlingsherde Gudmundrå

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel