Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: "Oskyldigt våldtagen"

I en artikel i Tidningen Ångermanland 29/12 kunde man för en tid sedan läsa om en företagare som blivit dömd för våldtäkt på en kvinna och misshandel på två kvinnor. Man kunde också läsa att han var flerbarnspappa. Vidare så mådde han hemskt dåligt över hela situationen. I texten kan man läsa att han hade tafsat på en kvinna. I svenska akademins ordbok så innebär det; kladda, fingra, olovandes beröra.

Läs artikeln här.

"Företagaren" och "kvinnorna".

Varför kallas han, våldtäktsmannen, för företagaren?

Varför benämner man inte kvinnorna likvärdigt? Mannen våldtog sjuksköterskan.

"Tafsa"? Han är dömd för våldtäkt icke mindre grov. Han kanske har tafsat på någon. Henne våldtog han. Han är dömd för våldtäkt både i tingsrätt och hovrätt. Jag har aldrig hört talas om "tafsmän". Jag har heller aldrig hört talas om att någon suttit inne för tafsning. Sexuellt ofredande och våldtäkt, men inte tafsning.

"Han mår dåligt". Självklart mår han dåligt. Han är dömd till fängelse. Det skulle han ha tänkt på innan han klev in i en okänd sovande kvinnas sovrum, tryckte ner henne mot sängen och våldförde sig på henne. Innan han slog två kvinnor i ansiktet, innan han stal en bil, innan han körde drog och alkoholpåverkad. Innan. Det finns inget öppet köp på våldtäkt och misshandel. Det finns ingen ångerrätt.

Jag förstår att han mår dåligt. Han har begått ett fruktansvärt brott.

Är det någon som undrar hur hon mår? Hon mår inget vidare. Hon har inte kunnat sova själv i sin säng på över ett år. Hon har inte kunnat fungera sexuellt. Hon vaknar svettig och stressad av att hon gråter på nätterna. Hon kan inte längre sova på mage i sin egen säng. Hon går runt och känner sig jagad och rädd.

I tingsrätten dömdes han för två våldtäkter och två misshandel. I hovrätten köpte han sig en egen advokat och lyckades komma undan med två misshandel och en våldtäkt. Våldtäkten som han dömdes för förmildrades ersättningsmässigt. Den blev inte lika mycket värd. Detta pågrund av att han slutade våldföra sig på henne när hon sparkade mot honom, vred sig för att komma loss och i panik väste åt honom att gå ut ur hennes sovrum. Han var duktig och lydig. Han slutade våldta henne. Därför blev påföljden förmildrad. Ska hon vara tacksam? Tack för att du våldtog henne lite mindre än jättemycket? Hon sover mycket bättre nu.

Varför har journalisten hört våldtäktsmannen i den här artikeln? Varför har ingen frågat henne, den våldtagna sjuksköterskan? Han säger vidare att det varit jobbigt att gå rakryggad genom detta, svårt att sköta företaget och familjen. Jag anser att han skulle tänkt efter före. Hur blev han offer i det här?

Han anser sig vara oskyldigt dömd. Hon är oskyldigt våldtagen.

Vad väger tyngst?

J

Svar direkt:

Det är viktigt att komma ihåg att vi pratar om en pågående publicering här. Dom har fallit i tingsrätten, en överklagan till hovrätten har skett och också där har en (lindrigare) dom fallit. Till och med torsdag finns möjlighet för den nu dömde att överklaga till Högsta domstolen, vilket han tidigare har pratat om att göra. Det får framtiden utvisa. Mot den bakgrunden, inför en ny juridisk process, är det inte orimligt att fler inblandade röster kommer att få ge sin bild av det inträffade.

Formuleringen ”tafsa” var olycklig eftersom det påminner om det som i lagboken kallas sexuellt ofredande. En dömd våldtäkt ska kallas en dömd våldtäkt, och ordet ”tafs” var direkt felaktigt. Men bevekelsegrunderna var goda; reporterns enda avsikt var att inte bli alltför explicit med detaljerna i aktuellt ärende. Alltför ingående beskrivning av ett sexbrott tenderar fungera som ytterligare en kränkning för den utsatta, något vi verkligen ville undvika.

Vidare kunde vi ha hållit en rak linje i titulaturen på de inblandade. Epitetet ”man” respektive ”kvinna” hade räckt; ”företagaren” var inte nödvändigt givet det faktum att ej heller någon annans professionella ställning lyftes fram.

Dessa ämnen är aldrig lätta. Men jag vill poängtera att detta är ett mycket viktigt samtal att föra.

Jimmie Näslund

Chefredaktör

 

 

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel