Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Mer måste göras för att motarbeta barnfattigdom – barn har rätt till lek och fritid

Rädda barnen har under många år hållit koll på hur stor andel av barnen i Sverige som lever i familjer med knappa ekonomiska förhållanden. Behöver familjen försörjningsstöd eller har inkomster i nivå med det så anses de leva i (materiell) fattigdom. Grovt räknat så lever vart tionde barn i sådana förhållanden. Detta varierar dock mycket mellan orter och bostadsområden.

Barnkonventionen är sedan årsskiftet lag i Sverige. Artikel 4 i barnkonventionen tar upp barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, samt att samhället ska se till att alla barn har en skälig levnadsnivå och inte diskrimineras på grund av familjens ekonomi.

Rädda Barnen i Västernorrland har under vintern gjort en enkät hos länets kommuner. Fem av sju kommuner har besvarat enkäten. Vad visar då denna?

Bara en kommun har antagit en plan mot barnfattigdom. Av de övriga anger dock en att man beaktar barnperspektivet vid politiska beslut.

I artikel 31 i barnkonventionen anges att barn har rätt till lek och fritid. Till jul och under sommarlovet lägger de flesta familjer pengar på presenter och/eller resor och upplevelser. Hur ser möjligheterna ut för de familjer som behöver försörjningsstöd?

■ En kommun har en 100 kronor högre norm än lagstiftningen, hela året.

■ Flera kommuner kan ge 150 – 300 kronor i extra stöd till exempel till jul om familjen ansöker om det.

Var och en kan lätt förstå att det inte blir så många ljuspunkter i form av leksaker eller upplevelser utöver ”livets nödtorft”. Vi har mött barn som inte har en enda personlig leksak.

Vad gör då kommunerna för att erbjuda avgiftsfria upplevelser?

■ Sportlovsaktiviteter typ gratis bad och utförsåkning förekommer.

■ Bibliotek och museer erbjuder aktiviteter ibland.

■ Utlåning av begagnad fritidsutrustning.

■ Isbanor, ishallar, bollplaner – när de inte är bokade.

■ Sommarläger förekommer.

■ Fritidsgårdar finns i 4 av kommunerna men inte i den femte.

Frågan nu är: Hur väl eller inte når detta utbud barn i socioekonomiskt utsatta områden?

Tre av kommunerna har beslut om kostnadsfri skola. De två övriga anger att de följer Skolverkets rekommendationer respektive kan ta ut en avgift på max 150 kronor för en aktivitet. Fyra kommuner har beslut om avgiftsfri kulturskola. Dock kan hyra av instrument tillkomma. En kommun tar 400 kronor per termin.

Alla kommuner anger att de ger lärarledd läxhjälp. Men det finns inte på alla skolor. Några nämner även den idéburna läxhjälp som finns på någon/några platser i kommunen. Vår bedömning är att behovet är mycket större än utbudet. Att klara sin skolgång, att gå ut grundskolan med godkända betyg, att kunna gå vidare till gymnasiet är den enskilt viktigaste faktorn för att få ett bra fotfäste på arbetsmarknaden och komma ur den fattigdom som barnet levt med under kanske hela uppväxten.

Hur ser kommunernas handlingsplaner ut för att säkra alla barns rätt till en god utbildning och rätt till lek och fritid? Vi i Rädda Barnen träffar gärna ansvariga politiker för samtal om det.

Lena Näslund & Lena Gidlund

För styrelsen, Rädda Barnen i Västernorrland

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel