Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Härnösand borde anlägga surrande ängar – utrota de biologiska öknarna innan bina utrotas

Den 17 juni skrev DN om en naturkatastrof i Kroatien: Nyligen hittades över 50 miljoner döda bin på marken, nära gränsen till Ungern. Siffran är svindlande, men ändå är detta bara en händelse i raden av något som ser ut att vara ett fenomen världen över. Förutom att bidöd tros orsakas av varmare klimat pekar forskare bland annat på monokulturers utbredning som följer av storskaligt specialiserade jordbruk. Jämför kilometerlånga rader av en och samma gröda med naturens eget organiserade kaos av växt- och djurliv.

För att komma till rätta med dessa problem, som hotar världens livsmedelsförsörjning och därmed i allra högsta grad oss själva, krävs enorma insatser. Men innan vi drabbas av handlingsförlamning kan vi se till den lokala verkligheten (varför jag nu skriver i ett lokalt forum). Nyckeln ligger i, tror jag som miljöintresserad student, att låta naturen ta större plats i våra närområden. För att motverka monokultur kan vi dels låta det växa vilt, dels aktivt anlägga ängsmarker för att öka biodiversitet och därmed gynna pollinatörer, som i förlängningen säkrar tillgång till livsmedel.

I Härnösand finns fantastiska ytor som idag täcks av gräsmattor, även de monokulturer, eller “biologiska öknar” enligt experterna. Att anlägga ängsmarker på en bråkdel av dessa skulle kunna ha stor inverkan på den lokala biologiska mångfalden. Jag är också övertygad om att ängsmarker skulle kunna bidra med mervärden bortom de rent miljömässiga. Ett anläggningsprojekt kan knyta samman olika kompetensområden under ledning av exempelvis kommunen eller länsstyrelsen. På det sociala planet kan det kombineras med folkbildning genom att möjliggöra för studiebesök av skolklasser och andra intressegrupper, men också för allmänheten med hjälp av informationsskyltar i anslutning till vad som kan vara en friskt surrande äng! En rad studier understryker också att grön rekreation förbättrar den psykiska hälsan.

Jag har hört mig för inom lokalpolitiken i Härnösand och fått svaret att något i den här stilen “är på gång”. Det är såklart glädjande, men jag anser frågan vara så pass viktig att jag önskar att den diskuterades mer. Ängsmarker är goda nog i sig, men om de kunde kopplas till ett tydligt projekt skulle det kunna ha en medvetandegörande effekt, som i sin tur kan ge mer varaktig påverkan. Om man i lokalpolitiken kunde statuera exempel tror jag att fler skulle få upp ögonen för alternativ till vältrimmade biologiska öknar, alternativ som i framtiden kan bli avgörande för pollinatörers överlevnad och vår livsmedelsförsörjning. I klimatförändringarnas spår är det angeläget att säkra en viss grad av självförsörjning för att minska sårbarheten inför kommande kriser. Miljöarbetet som utgår från kommunen har också en möjlighet att verka demokratiserande, förslagsvis genom folkbildning som jag nämnde ovan. Tillsammans kan vi gräva där vi står och göra Härnösand mer attraktivt, hållbart och vackert. Normen kring perfekta gräsmattor är absurd och, tro mig, på utgående.

Lisa Tejde

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel