Det tragiska och meningslösa våldsdådet i Härnösand i förra veckan har väckt sorg och förstämning hos många av oss. Många känner sig förtvivlade och oroade över tragedin. Våra tankar går till alla anhöriga och andra inblandade.
Varje enskild våldshändelse är i sig unik och ett resultat av enskilda människors handlingar. Och varje enskild människa är ansvarig för sina egna handlingar. Det gäller alla våldsyttringar, både våld i svenska hem eller hedersvåld i familjer från andra kulturer. Rättsvårdande myndigheter, och inga andra, har att hantera det som skett. I ett demokratiskt samhälle är det där straff ska utkrävas utifrån gällande lagstiftning. I det viktiga arbetet finns inte plats för självutnämnda folkdomstolar eller ett våldsbejakande gatans parlament. Den manifestation som utan tillstånd hölls av Nordiska Motståndsrörelsen på Torget i lördags följer det mönster som gäller för våldsbejakande grupper, att utnyttja en tragedi för egna politiska syften. Det är avskyvärt och ska fördömas. Det meningslösa våldet har inga enkla, snabba förklaringar och slutsatser. I våldsbejakande kretsar kommer alltid kraven på enkla lösningar och med högljudda rop på mer våld, hat och hot. Och också ett skuldbeläggande av hela grupper, en kollektiv skuld som drabbar helt oskyldiga.
5i12-rörelsen växte fram som en antivåldsrörelse under slutet av åttiotalet. Händelserna i Härnösand, då och nu, har både likheter och olikheter och har inträffat vid olika tidpunkter och situationer. Det meningslösa våldet i Härnösand för 30 år sedan har under åren som gått lett till att hundratusentals människor på många platser i landet i demokratisk ordning manifesterat mot rasism, främlingsfientlighet, hat, hot och våld. Det har kunnat ske med ett ledarskap för civilkurage, sans och samling och de många människornas organisering och engagemang, i Härnösand och runt om i Sverige. Det arbetet måste fortsätta.
Vi befinner oss nu mitt i en pandemi med begränsningar och riktlinjer som berör oss alla. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Många möten med ett fåtal blir tillsammans stora möten. Vid kaffebordet eller på arbetsplatsen, i föreningar och i andra grupper, i mindre möten och på idrottsplatser eller varhelst du befinner dig. Så sker nu och så har positiva samhällsförändringar alltid börjat. Vi i 5i12-rörelsen planerar just nu för andra gemensamma aktiviteter i mindre grupper som vi inom en snar framtid kan arrangera på Torget eller på andra platser och som följer myndigheternas begränsningar och riktlinjer. Till dess hoppas vi att du sprider de här budskapen i din vardag, digitalt och på annat sätt.
Jasenko Omanovic, David Gisselman, Kjerstin Ahlbäck, Hibo Abdullahi, Fredrik Lundvall, Linda Leek, Hans Goine, Harriet Olsén, Medhanie Alemayo, Josephine Jonsson, Alireza Samadi, Linn Olauson
Styrelsen för 5i12-rörelsen
