Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Biskop Eva Nordung Byström: ”Det finns ett ljus i tunneln”

Årets påskfirande i våra kyrkor blir sig inte riktigt likt. Många församlingsbor är tvungna att avstå besöket i kyrkan, för sin egen skulle och av omsorg om andra. Men gudstjänst firas och ljusen tänds för alla, även för dig som inte är på plats.

Coronaviruset har påmint oss om två ting: att vi inte är en egen liten ö i världen och att ensam inte är stark. Allt som drabbar världen berör också oss. Och det kan vi hantera på bästa sätt om vi solidariskt hjälps åt. Ett tryggt samhälle kan ingen bygga ensam, bara för sig själv. Vi måste hjälpas åt, bära varandras bördor och uppmuntra varandra att inte sluta hoppas på en förändring.

”Ännu har vi inte sett ljuset i tunneln, men vi tror det kommer, det måste vi för att orka”, sa en intensivvårdsläkare i Italien i en av våra nyhetssändningar. Bilden av ljuset i slutet på tunneln ger oss ork att hoppas när allt känns mörkt och hopplöst. I de tider vi nu befinner oss är detta viktigare än någonsin.

I vår del av världen har vi också lärt oss att det varje vår kommer ljusare tider efter de mörka och kalla. Att livet kan spira ur det till synes vissna och döda. Att knoppar brister och fåglarna åter sjunger vårens sånger.

I denna årstidsskiftning firar vi också påsk. En högtid som mer än någon annan talar om ljuset i tunneln. Men påskbudskapet är samtidigt ingen glättig verklighetsflykt som blundar för tillvarons mörker. Tvärtom startar påskbudskapet i den mörka tunneln och väjer inte för det svåra, inte ens för smärtan, sorgen och döden. Och i dess centrum sträcker ett kors ut sin famn mot oss med löftet om att vi är burna av den som bär allt. När vi möter mörker, svårighet och död är vi inte ensamma. Påskens huvudperson finns med oss där och vet hur det är.

Detta är vår tro: tillvarons skaparkraft, kärleken som övervinner allt går med oss genom den mörka tunneln. Vi behöver inte förstå, vi behöver inte tro. Det räcker med att vi hoppas på att det finns ett ljus i tunneln.

I detta hopp tänder vi ljusen i kyrkor och andaktsrum – och på köksborden.

I år kan inte alla som skulle vilja delta i påskfirandets gudstjänster vara på plats i kyrkan. Men du som firar påsken hemma, kanske i ofrivillig ensamhet, ska känna dig delaktig ändå.

Jag tänder mitt ljus för dig och ber med Taizémunkarna i Frankrike:

Jesus, Guds son, du ljus i mitt inre, låt inte mörkret få tala till min själ.

Jesus, Guds son, du ljus i mitt inre, öppna mig för din kärlek och frid.

Eva Nordung Byström, biskop i Härnösands stift

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel