Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Bättre järnväg skulle korta restiden till Stockholm – dagens bana byggdes för 100 år sedan

Den 4 juni hörde jag på nyheterna att Trafikverket förordar en utbyggnad av järnvägen Gävle-Sundsvall till dubbelspår. Motivet är att den 220 kilometer långa sträckan är såväl kurvig som backig. Det stämmer ju så tillvida med att järnvägen nära nog går genom stadshotellet i Hudiksvall, som att det tar några extra svängar i Hälsingland. Dessa extra svängar in i Hälsingland och ut mot kusten, kan förklaras av att järnvägen är gammal och att det fanns en tid när det ställdes helt andra krav var spåren skulle dras.

Att resa den 220 kilometer långa sträckan Gävle-Sundsvall tar 2 timmar och 12 minuter, medelhastigheten är mellan 80-90km/h. Tågen har kapacitet för 200 km/h. Att det är långa och branta backar försvårar för godstågen, som inte kan köra med full kapacitet och de måste dessutom stanna med jämna mellanrum för att släppa fram persontågen. Det gör att de aldrig kommer upp i rätt marschfart och är på så vis inte är energieffektiva.

Ett annat motiv som angavs i nyhetsinslaget, var att det skulle korta restiden med 30 minuter från Sundsvall till Stockholm.  Med en kortare restid skulle tåget bli attraktivare som färdmedel.

I inslaget sades inget om järnvägen mellan Sundsvall-Härnösand. Den del av järnvägen som är flaskhalsarnas flaskhals. Den är såväl krokig som backig och tar, enligt dagens sätt att se på järnväg, obegripliga svängar runt såväl fabriksgrindar som nedlagda brukssamhällen.

Sträckan är 68 kilometer lång och tar 52 minuter i restid, medelhastigheten är cirka 70km/h och den korsar E4 fem gånger.

E4 är cirka 50 km och med bil tar det cirka 35-40 minuter eller med buss 40-45 minuter. Således kan tåget med den restiden inte bli ett rimligt alternativ att pendla med. Järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand tillhörde sedan den byggdes Ostkustbanan. Härnösand var således slutstation för Ostkustbanan.

När Botniabanan byggdes från Västeraspby till Umeå ändrades namnet till Ådalsbanan med början i Sundsvall och slutstation i Långsele. Det byggdes då ett antal möteshållplatser och gjordes en del förstärkningsarbeten av bankroppen. Skulle en om- och nybyggnad till dubbelspår Gävle-Härnösand komma till stånd skulle restiden från Härnösand till Stockholm minska med 1 timme. Då börjar järnvägen kunna konkurrera med inrikesflyget.

Det är med tillförsikt vi ser framför oss en utbyggnad till dubbelspår. Sträckan efter Norrlandskusten är en av de industritätaste regionerna i Sverige men det finns inte en järnväg värd namnet med kapacitet att transportera resande och gods. Här trängs fjärrtåg, regionaltåg och godståg på en järnväg som till stora delar har samma sträckning som för 80-100 år sedan.

Kurt Rydkvist för Härnösands Socialdemokratiska Seniorförenings styrelse

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel