Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Är inte föräldrarnas ansvar att avlasta förskolan

Svar till Förskollärare: Slopa 15-timmars upp till tre år (Allehanda 20/4).

Jag läste din insändare med stort intresse och stor frustration. Jag har länge varit kluven till förskolans roll och vikt i den svenska skoldebatten utifrån att jag upplever den som väldigt otydlig och, av sina egna, ambivalent. Din insändare gav mig just mer vatten på min kvarn.

Jag är själv gymnasielärare och har stor respekt för samtliga nivåer av det svenska skolsystemet, men förskolan och dess företrädare upplever jag ofta inte själva vet vilken status de vill, och ska, ha i detta. Å ena sidan framhålls det att förskolan är så ofantligt viktig och att det därför också är av yttersta vikt att pedagogerna i förskolan har lärarlegitimation för att befästa att de är just det: lärare. Å andra sidan för dess företrädare (bland annat du själv) själva fram argument i tid och otid som totalt talar emot detta. Om nu förskolan är så pedagogiskt viktig (vilket jag som lärare och förälder tycker att den är) borde det väl vara konstigt att argumentera för att föräldrar, bara på basis av de fått ett till barn, ska kunna tillgodose det pedagogiska behovet?

Du skriver att man kan ta tillfället i akt att spela spel, läsa, måla, skapa och göra andra lärande saker med sina barn – hur kan vi veta att detta efterlevs? Och är det så "enkelt" att ersätta förskolans verksamhet så måste jag ju ställa mig frågan om tre års universitetsstudier och en lärarlegitimation verkligen är nödvändig? Uppenbarligen inte – det erkänner du ju själv. Att förskolan har det tufft och att personalen på många ställen sliter är jag väl medveten om- men så är det inom andra skolverksamheter också och inte är det föräldrarnas ansvar att avlasta denna bara för att vara snäll. Jag tycker tvärtom att syskon ska ha rätt till fortsatt hundra procent barnomsorg även när de fått syskon, just för att fortsätta få befinna sig i en givande lärandemiljö med utbildad personal och kompisar att leka med.

Undrande

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel