Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I väntan på återbäringen

Nu när deklarationen är inlämnad finns det anledning att fundera över hur vi vill att skattesystemet ska se ut i framtiden. Och det finns gott om idéer för ett stabilare och enklare system.

Annons

Det har gått mer än 20 år sedan Socialdemokraterna och Folkpartiet i "århundradets skattereform" enades om bland annat sänkta marginalskatter. Den bärande idén bakom reformen var att skapa ett enklare skattesystem med färre kryphål. Idag ser vi i stället allt fler undantag, samtidigt som nya avdrag blivit ett favoritinstrument för både särintressen och politiker.

Därför är det positivt att flera partier – systembevararna i nya Moderaterna är ett anmärkningsvärt undantag – börjar intressera sig för en ordentlig översyn av skattesystemet.

Ett intressant förslag på hur en ny skattereform skulle kunna utformas har presenterats av förre finansministern Erik Åsbrink (S), som var med och förhandlade fram skattereformen 1989. Kärnan i förslaget är att slopa den statliga inkomstskatten. Det skulle ta bort skillnaden i beskattning mellan arbete och kapital, något som idag leder till både omfattande skatteplanering och regelkrångel. För att finansiera detta, och samtidigt motverka de uppenbara negativa fördelningspolitiska effekterna, föreslår Åsbrink bland annat återinförd fastighetsskatt.

Det är lätt att misstänka att en och annan borgerlig politiker ångrar den uppskruvade retoriken kring fastighetsskatten inför valet 2006.  

Genom att låta debatten om fastighetsskatten handla om pensionärer med låga inkomster i attraktiva kustområden har vi gjort oss av med en mycket bra skatt med få negativa effekter på ekonomin och en i det närmaste perfekt fördelningspolitisk profil. De med dyrast hus har i de allra flesta fall också högst inkomster och störst förmögenheter. Visst finns det personer med låga inkomster och högt värderade hus, men de är få och problemet kan hanteras genom exempelvis begränsningsregler kopplade till inkomsten.

Även nationalekonomen Andreas Bergh vid Lunds Universitet har skissat på en skattereform som innebär ett skifte från inkomstskatter, som både gör det mindre lönsamt att arbete och är konjunkturkänsliga, till skatter på konsumtion.

Bergh menar att en sådan reform skulle öka konkurrenskraften i ekonomin, samtidigt som den skulle säkerställa en långsiktigt stabil finansiering av välfärdsstaten. Nackdelen är att höjd moms framförallt drabbar de med lägst inkomster. Detta skulle dock kunna motverkas genom att exempelvis låta momshöjningen finansiera fler jobbskatteavdrag och höjda barnbidrag snarare än avskaffad statlig inkomstskatt.

Idéerna för ett stabilare och enklare skattesystem finns där. Nu gäller det bara för partierna att fånga upp dem. Det är något att göra i väntan på skatteåterbäringen.