Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hyggesfritt skogsbruk en framtidsmodell

Det ångermanländska skogslandskapet är ett lapptäcke av kalhyggen och föryngringsytor med skog i olika åldrar.

Men så skulle det inte behöva se ut. Det hyggesfria skogsbruket erbjuder ett annat alternativ.

Annons

Det hyggesfria skogsbruket är ingen ny tanke. Blädning, en gallring där utvalda träd avverkas så att träd i alla storlekar lämnas kvar och skogsmiljön lämnas relativt intakt, utvecklades redan i slutet av 1800-talet. I Sverige slog dock blädningen aldrig igenom.

I dagens hyggesfria skogsbruk avverkas träden selektivt, vilket alltid lämnar ett skikt av träd i varierande åldrar och storlekar. Skogsmiljön lämnas i stort sett intakt och kommer att se ungefär likadan ut genom åren. I det hyggesfria skogsbruket planterar man inga nya träd utan all föryngring sker genom självsådd.

Det hyggesfria skogsbruket är fortfarande inte speciellt stort i Sverige. Men det finns intresserade skogsägare som praktiserar avverkningsmetoden.

– Redan på 80-talet fanns en skogsbrukare nere i Östergötland som bedrev hyggesfritt skogsbruk, berättar Lasse Bengtsson. Han har arbetat med skog och skogsfrågor under i stort sett hela sitt liv, bland annat åt Skogsstyrelsen.

– Forskning om blädningsmetoden visar att den fungerar både biologiskt och skogsbruksmässigt. Man plockar successivt ut träd i alla grovlekar med 15-20 års mellanrum; metoden fungerar bäst i granskog eftersom träden måste vara skuggtåliga.

Ur biologisk synpunkt har det hyggesfria skogsbruket många fördelar framför konventionella kalhyggesavverkningar. För till exempel mykhorrizan – det underjordiska nätverk av svamptrådar och växtrötter, i symbios med varandra, som ökar bådas näringsintag och skyddar mot sjukdomar – kan kalhyggen vara förödande.

– Rätt många arter tål inte den chock som ett hygge innebär. Både träd och mykhorrizasvampar försvinner och kommer i många fall inte tillbaka. Problemet gäller inte de vanliga mykhorrizasvamparna – det är de ovanliga som drabbas hårdast.

Den nya tekniken har dock underlättat för mykhorrizaforskare.

– Förr fick man kvitto på mykhorrizans utbredning när svampkropparna kom upp. Nu kan man göra dna-analyser direkt i marken.

Det hyggesfria skogsbruket lämnar skogen så pass intakt att bland annat mykhorrizan aldrig drabbas av allvarlig skada.

– Det är inte möjligt att bedriva skogsbruk helt utan åverkan, men med hyggesfritt skogsbruk kan man bevara alla arter i livskraftiga populationer, poängterar Lasse Bengtsson.

– Men det är svårt, kräver kunskaper och tar lite mer tid. Men det är egentligen en äldre form av skogsbruk; det var först på 50-talet som kalhyggesbruket började användas i större skala.