Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hormon styr matens fart i tarmen

Annons

Går det för fort hinner inte kroppen ta upp näringsämnen.

Tar det för lång tid kan i stället skadliga bakterier få fäste.

Forskare har upptäckt att tarmfloran tar ett hormon till hjälp för att styra matens hastighet.

Hormonet GLP-1, som finns på flera ställen i kroppen, har tidigare kopplats samman med bland annat ökad insulinproduktion och minskad aptit. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg även kommit fram till att tarmfloran påverkar hur snabbt maten passerar genom tunntarmen genom att reglera halten av hormonet.

Hastigheten i sin tur påverkar kroppens näringsupptag.

Vi tolkar det som en viktig evolutionär process. Om kroppen får i sig för lite energi höjs halten av GLP-1 i tjocktarmen, så att maten får en långsammare färd och kroppen får en bättre chans att ta upp näringsämnen, säger Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin. När kroppen i stället får i sig mycket energi minskas mängden. Då går maten snabbare och risken för att sjukdomsalstrande bakterier fastnar blir mindre.

På sikt skulle Göteborgsforskarnas upptäckt, som i dag publicerades i tidskriften Cell Host & Microbe, kunna leda till nya och bättre sätt att behandla undernäring och undernäringsrelaterade sjukdomar.

Vi tror att det kan ge en ökad chans att få upp nutritionen för exempelvis cancerpatienter, säger Bäckhed. Men det återstår mycket forskning, GLP-1 finns till exempel även i bukspottkörteln och hjärnan så det kan vara svårt att administrera så att det påverkar bara lokalt i tarmen.

Den mänskliga tarmfloran har blivit ett allt hetare forskningsområde de senaste åren. Nya och billigare metoder för att kartlägga bakterierna i kombination med kopplingen till bland annat fetma och diabetes har gjort att allt fler forskare vänt blickarna mot magtrakten.

Det är många saker som hänt ungefär samtidigt som gjort att det kommit in mer pengar till området. Men det är fortfarande ett väldigt understuderat område, säger Fredrik Bäckhed. Tidigare har man mest satsat på de sjukdomsalstrande bakterierna, men det är ju långt många fler som gör otroligt stor nytta på olika vis.

Mer läsning

Annons