Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Höjd skatt för halva befolkningen

Annons

Nästan halva befolkningen, 44 procent, kommer att få höjd skatt nästa år. 89 av landets 290 kommuner höjer skatten, liksom åtta landsting, enligt en sammanställning från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Sammantaget ökar den genomsnittliga kommunalskatten i landet från 31,60 procent till 31,73 procent.

Sju kommuner och fyra landsting sänker skatten, vilket innebär att 12 procent av befolkningen får sänkt skatt. För 44 procent blir skatten oförändrad. Det kan jämföras med förra årets sammanställning, då skatten var oförändrad för 83 procent av befolkningen.

De kommuner som höjer skatten mest är Habo, med 1,09 procentenheter, eller 75 öre, och Lindesberg och Dorotea med 1 procentenhet vardera.

Kommunstyrelseordföranden i Habo, Thomas Werthén (M), röstade mot höjningen.

Jag är inte alls glad, men jag ska försöka arbeta för att vi så fort som möjligt ska sänka skatten igen.

Det råder ingen tvekan om att kommunen behöver få in mer pengar, enligt Thomas Werthén, men han hade hellre sett en mindre skattehöjning tillsammans med en effektivisering av de kommunala verksamheterna.

Höjningen beror dock inte på att Habo påverkas av den ekonomiska krisen i Europa. Snarare tvärtom.

Vi är väldigt lyckligt lottade. Vi har en arbetslöshet på 4,8 procent och ett välmående näringsliv. Det råder stort tryck på att flytta hit, särskilt från barnfamiljer. Det är tillväxten som kostar.

Största sänkningarna görs i Österåker och Norrtälje, där skatten sänks med 0,25 respektive 0,20 procentenheter.

Genom hårt politiskt arbete och framför allt genom medarbetarorganisationen har vi lyckats nå en god ekonomi, säger kommunstyrelsens ordförande i Österåkers kommun Michaela Fletcher Sjöman (M).

Högst skatt i landet har liksom tidigare Hofors, med 34,52 procent. Lägst skatt har Vellinge med 28,89 procent, som också hade lägst skatt vid förra sammanställningen.

Trots att många kommuner höjer skatten är det framför allt landstingen som ligger bakom ökningen av den totala kommunalskatten. Det förvånar inte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Vi hade räknat med det. Landstingen har svårare att hålla emot kostnadsökningen i framför allt sjukvården, säger Annika Wallenskog, chef för ekonomisk analys på SKL.

Kostnaderna i sjukvården ökar mer än skatteintäkterna, och så har det sett ut en längre tid. Även inom kollektivtrafiken stiger kostnaderna snabbt.

2012 fick kommuner och landsting stora engångsintäkter från återbetalningar av premier till AFA Försäkring. Men några sådana pengar kommer inte att hjälpa ekonomin nästa år.

Då måste man ta till skattehöjningar, säger Annika Wallenskog.

Dessutom har återhämtningen från förra krisen stannat av, vilket påverkar skatteintäkterna. Fler varsel och en arbetslöshet som väntas öka även under första halvan av nästa år hade kommuner och landsting kanske kunnat klara, enligt Wallenskog, om det inte vore för att det samtidigt finns stora investeringsbehov framöver.

Sverige är ett av de länder i Europa som har snabbast urbaniseringstakt. Det gör att man måste bygga om sjukhus, skolor och annat som ligger på fel plats, plus att många av våra byggnader är från 1970-talet och börjar bli uttjänta.

Mer läsning

Annons