Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hjalmar Söderberg - en tidlös författare

Att Hjalmars Söderbergs författarskap tillhör den klassiska svenska litteraturskatten råder det knappast någon tvekan om.

Annons

Det är lätt att låta sig trollbindas av hans sätt att klä de existentiella frågorna i tidens dräkt, egentligen en avklädning som blottar våra nakna jag. Som den borgliga realismens mästare han är, går han långt utöver dess ramar.

Hans för tiden ytterst radikala livshållning i frågor som kretsar kring meningen med livet och den fria viljans omöjlighet, spårar Olle Thörnvall skarpsinnigt tillbaka till Söderbergs egna upplevelser, drömmar och förebilder med utgångspunkt i hans noveller. Stilgrepp och bärande teman granskas med den initierades hela inlevelse, återgivet i ett personligt tonläge alltifrån den dag han fick sig tilldelat Historietter i högstadiet i slutet av sextiotalet. Den pocketupplaga som var närmast obligatorisk i grundskolan vid den tiden.

För att ett sådant engagemang i ett författarskap ska bli nära nog livslångt, krävs att det är texter av tidlös karaktär. För att skapa sådana krävs i sin tur ett särpräglat medvetande, som förstår att se igenom det som är och ta steget bortom detta. Den konsten kunde Hjalmar Söderberg, och det är den konsten som nu fördjupas i och med Thörnvalls essäbok.

Givetvis behöver man inte läsa om Hjalmar Söderberg för att upptäcka honom, därtill står han alltför stadigt på egna ben, men det ger utan tvekan ytterligare dimensioner åt läsningen om man får stifta närmare bekantskap med de bakomliggande faktorer som fick texterna att växa fram. Thörnvall väjer heller inte för ris när så är berättigat, något jag gissar att Söderberg själv skulle ha uppskattat. Sanningen och ingenting annat än…

Och på tal om att någon annan svensk författare skulle kunna mäta sig med den novellkonst Hjalmar Söderberg utövade, så fanns det faktiskt en samtida mycket känd romanförfattare och novellist som skulle kunna göra det. Hans namn var Artur Möller, sorgligt bortglömd, av orsaker som här inte ska gås närmare in på. Det är som man brukar säga en annan historia.

Tankens konst

Olle Thörnvall

Ellerströms

Lars-Göran Söderberg