Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mjällåns dalgång kan bli en framtida nationalpark

/
  • Hässlebrodd, en signalart som vittnar om naturvärden.
  • Det finns gott om lövträd men även död och döende ved som många arter behöver.
  • Ån meandrar sig fram, slingrar hit och dit.
  • Västanåfallet.
  • Det sällsynta sötgräset har sin största förekomst för hela Norden här i Mjällådalen.
  • Den ovanliga älvtoltan har fått besök av en gräsfjäril.
  • Mjällån eroderar sig ännu fram genom sediment som avsattes av en större isälv för många tusen år sedan.
  • Stefan Grundström, ordförande för Sveriges botaniska förening, bor i Härnösand och står bakom förslaget om att förvandla Mjällådalen till nationalpark.
  • En av många trolska raviner längs ån.
  • Stefan Grundström visar blommor på ängen för besökare från Naturskyddsföreningen under en blomstervandring på Torsbodaängen.
  • Stefan Grundström, ordförande för Sveriges botaniska förening.
  • Stefan Grundström, ordförande för Sveriges botaniska förening.

Här finns Sveriges största förekomst av det sällsynta gräset sötgräs, en fantastisk levande geologi och 100-talet hotade arter. Mjällåns dalgång har extremt höga naturvärden och är ett fint utflyktsmål.
– Vårt förslag är att området avsätts till nationalpark, säger biologen Stefan Grundström i Härnösand.

Annons

Läs också: Länsstyrelsen inrättar fyra nya naturreservat – här kommer de vara

Han är riksordförande för Sveriges botaniska förening som delar uppfattningen om skyddsvärdet.

– Vi har tittat på de kriterier som finns för att bilda nationalparker, som stora opåverkade områden. Det behövs fler skyddade område i Norrlands skogsland där det inte finns så måna nationalparker.

Dessutom är i mer eller mindre grad fyra kommuner i länet berörda. Mjällåns dalgång sträcker sig från Stavre i Medelpad via ångermanländska Härnösand upp till Graningesjön i Sollefteå och med ett biflöde in till Habborn i Kramfors kommun.

Mjällån är det som finns kvar från en betydligt större isälv som forsade fram när inlandsisen för drygt 9 000 år sedan släppte sitt 150 000 år långa grepp över landskapet.

Isälven, landhöjningen och avsatta sediment där vattnet sedan eroderat sig ner har skapat en dramatisk miljö med branta nipor och trolska botaniskt intressanta raviner.

Den geologiska processen är dessutom fortfarande levande och inte "fossil" som på många andra håll där vattnet reglerats. Det går att studera tiotusentals om inte miljontals år av geologisk historia i jordlagren.

Mjällån slingrar sig fram, meandrar, på ett charmigt sätt. Det varierande vattenflödet skapar också sandbankar och sandstränder som gynnar ovanligare insekter, bland annat den snabba vackra strandsandjägaren.

Ån är också ett reproduktionsområde för olika laxfiskar och nejonöga. Och niporna ger möjlighet för backsvalan att gräva ut sina bon.

Skogen i sig har varit brukad genom att de stora barrträden plockades ut vid dimensionsavverkningar. Men framför allt har mycket löv har fått stå kvar och området har varit svåravverkat. Det innebär en speciell miljö med både död och döende ved som inte minst svampar, lavar och mossor gynnas av.

Den geologiska variationen skapar också variation i temperatur och fuktighet. Det ger massor av arter livsutrymme.

Mjällådalens mest värdefulla del är ungefär 3 000 hektar, i storleksordning som Skuleskogens nationalpark.

Sötgräs, älvtolta och myskmåra är några arter botaniker brukar leta efter. I våras hittades också en lokal med den ovanliga och märkliga bombmurklan.

I dag är en mindre del av Mjällån skyddad som naturreservat, den även kulturhistoriskt intressanta sträckan vid det magnifika Västanåfallet.

Men naturvännerna hoppas på att mycket större delar ska skyddas via naturreservat och att det på sikt blir en nationalpark.

– Jag vet att det pågår en del arbete på länsstyrelsen med reservatsbildning. Ungefär hälften av marken ägs av SCA men också många privata markägare är inblandade och det gäller att hitta bra lösningar, säger Stefan Grundström

Mer läsning

Annons