Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Håll tassarna borta från Sörköraren – skänker glädje åt barnen

Annons

Replik på Flytta Sörköraren – behövs något nytt och modernt på torget, publicerad 8 juni.

Så har det hänt igen. Ytterligare en attack på Sörköraren som under några årtionden haft sin plats på Stora torget i Örnsköldsvik. Statyn kom till i samband med att Örnsköldsvik fyllde 100 år som stad och som en påminnelse om vilken betydelse sörköreriet hade för den ekonomiska och kommersiella utvecklingen Nolaskogs. Nu finns det förstås en del historielösa, som vet lite och ingenting om bygdens historia. Länge har det verkat som om det bara funnits Nutidsorientering på schemat i våra skolor.

Sörköreriet hade sina glansdagar i början av 1800-talet. Även då fanns det krafter som hotade sörkörarna. Borgarna i städerna hade länge haft monopol på all handel. De ansåg att sörkörarna hotade deras privilegier. Fromma män i bygden förfasade sig över att bönder och drängar lärde sig olater under sina resor till Stockholm och andra orter i Mellanverige.

Till den gruppen hörde bland annat prosten Holm i Själevad. Prosten ivrade för att en köping skulle upprättas Nolaskogs, vilket skulle ta kål på sörköreriet. Hans och andras strävanden kröntes med framgång, när köpingen Örnsköldsvik såg dagens ljus 1842. Så sett kan sörköreriet vara en viktig orsak till att Örnsköldsvik blev till. Måhända har företagarandan Nolaskogs också ett samband med sörkörarnas affärsverksamhet. Deras insatser bör hedras! En staty på Stora torget är att värdigt minnesmärke, så håll tassarna borta från Sörköraren.. Den som vill veta mer om sörfararnas handelsfärder kan börja med att läsa Kersti Ullenhags bok Sörkörare.

Och till sist. Jag försäkrar, att inget konstverk i stan är så uppmärksammat som Sörköraren. Dagligen omsvärmas ekipaget av både stora och små, av stadsbor såväl som turister. Och många är de som med kamerans hjälp samlar minnen från Örnsköldsvik. Hur många barn har inte känt både stolthet och glädje över att få sitta på hästryggen i Örnsköldsviks mest kända konstverk?

Thore Tafvelin

 

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel