Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gyllene sommar för både bin och odlare

SVEDJEHOLMEN. Många flygtimmar och lång blomningstid.
Årets sommar har varit en skön resa för bina. Det är honungsskörden bevis för.

Annons

Så här års är det lugnt i bikupornas tätbefolkade samhällen. En hektisk tid är förbi.
Yngelsättningen är avslutad, bina förbereder sig för vintern.
Blir det fint väder kan de fara ut och flyga igen, säger biodlaren Jan Mikaelsson i Svedjeholmen. De var faktiskt ute och flög lite häromdagen. Men den här tiden på året finns det ingen nektar i blommorna. Dessutom fungerar inte binas vingmuskler om det är kallare än åtta plusgrader.
I hans fem kupor samsas nu runt 100 000 bin mot de 250 000 som var igång under sommarens högtrycksperiod.
På baksidan av huset står bikuporna fuktglänsande på rad i tomtgränsen. Från en grå himmel duggar septemberregnet stilla. Det är höst i luften, inte ett surr så långt örat når.

NATTREGN OCH SOLIGA DAGAR
Annat var det i somras.
Det var en mycket gynnsam sommar för bina. Bra temperaturer på gränsen till torrt, med regn på nätterna och många soliga dagar.
För bina har det inneburit att blommor av alla de slag haft lång blomningstid, samtidigt som de själva kunnat flyga mycket och sluppit regndagars avbrott i arbetet.
Det här har inte minst gett bra kvalitet på honungen. Men jag har också fått mer honung än normalt, 40-45 kilo per kupa mot snittet som ligger kring 30-35 kilo för oss inom Örnsköldsviks biodlareförening.
Redan runt andra veckan juli kan det gynnsamma år vara dags för den första honungen.
Det intressanta är att få fram sorthonung, från bara en eller ett par blommor. Dåliga år tvingas man vänta och då blandas allt. Det blir en slät smak.
Jan Mikaelsson går ner i källaren och hämtar några burkar. En med blekare honung, en annan med mer honungsgul färg.
Den här ljust gula är försommarhonung. Den är gjord på nektar från bland annat maskros och midsommarblomster. Den har en torr, lite kärv smak och är kort i konsistensen.
Den andra burken innehåller högsommarhonung, till stor del gjord på nektar från vitklöver. Färgen är blek åt det vita, smaken söt och len.
Sensommarhonung eller hösthonung kan komma från rallarrosen. Gemensamt för all sorthonung är att blommans smak ger karaktär och färg åt honungen.

HÄLSOBRINGANDE EFFEKT
Typiskt för svensk honung är att den är fast i konsistensen, kristalliserad. Det skiljer den tydligt från honung kring Medelhavet som är flytande.
Ju mer druvsocker ju stadigare honung, förklarar Jan Mikaelsson. Honungssorterna från områdena kring Medelhavet består av mer fruktsocker och mindre druvsocker.
Förutom att vara smaksättare har honungen en hälsobringande effekt. Därför drabbas inte bisamhällen av infektioner och sjukdomar.
Men det är viktigt att inte
honungen värms upp till mer än 43 plusgrader. Då förstörs inhibinerna som ger honungen sin hälsobringande effekt. Ska man ta honung i teet får det därför inte vara varmare än drickvänligt.
Trots den goda åtgången i sommar lär inte honungspriset sjunka.
Det rekommenderade priset
inom biodlareföreningarna är 45 kronor för en 500 grams burk. Det motsvarar ett kilopris på 80 kronor.
Jan Mikaelsson varnar för den billigare falska honung som saluförs i vissa butiker.
Man ska vara noga med att titta efter garantier om att det är äkta honung, exempelvis svensk. Akaciahonung är det heller inget fel på. Men när honungen börjar kosta runt tio kronor burken är det något fel. Då är det fråga om falska produkter som inte varit i närheten av en bikupa.

PER EURENIUS