Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Funktionshindrade har sämsta skolvägen

Vägen till skolan är så dålig att chauffören Niklas Vavik undviker den för att inte plåga sina elever.
Han styr in bussen på – gångvägen i stället.
– Det är för jobbigt att se i backspegeln hur passagerarna lider, säger han.

Varje dag kör Niklas Vavik de funktionshindrade eleverna från deras bostäder till Parskolan IVY, före detta Eriksroskolan.

Den rutinerade chauffören transporterar elever som mer än andra skulle behöva raka och släta vägar att åka på. Men deras skolväg är allt annat än någon behaglig resa – det är stundtals rena skräckfärden.

Vavik förklarar:

– Det är när jag svänger av Skogsgatan och tar höger in mot skolan som kryssandet börjar. På grund av alla djupa hål i vägen kan jag inte köra på ett sånt sätt att de åker säkert.

– Det handlar om elever som redan har svåra skador, och som kanske är opererade för dem, som utsätts för rena tortyren. Jag ser ibland hur deras huvuden kastas fram och tillbaka när de sitter i sina permobiler.

Han fortsätter:

– Den här gruppen är i extra stort behov av stillsamma transporter.

Vad har du gjort för att uppmärksamma ansvariga på hur vägen ser ut?

– Ja, du... Hur många gånger som helst har jag sagt till om att nånting måste göras. Jag har funderat på att köra hit ett las grus och sätta igen hålen.

I väntan på att vägen ska lagas tar Niklas en alternativ rutt. Den saknar inte heller fallgropar, men är bättre än den han är anvisad.

– Jag tar mig in från Backgatan i stället. Där finns det också förbättringar att önska, men eleverna slipper i alla fall de riktigt djupa groparna. Behandlingen mot den här utsatta gruppen är snudd på kriminell.

Hur ser det ut på andra ställen där du kör?

– Lagningar behövs på fler platser, bland annat vid Ängetskolan, men här upp är det nog sämst i kommunen.

Elin Appelqvist åker dagligen med Niklas Vavik från bostaden på Köpmangatan till skolan. Hon och personliga assistenten Olivia Månsson känner väl till att den sista biten in mot skolans entrédörr inte är att leka med för Elin.

– Om jag bara ser groparna så gör jag vad jag kan för att köra runt dem, men när det har regnat mycket blir det som en sjö som täcker hålen. Jag fattar inte varför vägen inte lagas, säger Vavik.