Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Framtidens dricksvatten kan vara räddat

Ett stort projekt med att inventera våra lösa jordlager i Ångermanland är i full gång.

Redan nu har man fått en stor praktisk nytta av kunskaperna.

– Vi har hittat områden i Kramfors och Örnsköldsvik med mäktiga grusförekomster under ett tjockt lager sediment. Sannolikheten är hög att de kan innehålla stora mängder grundvatten, säger Johan Norlin på Sveriges geologiska utgrävningar, SGU.

Dessutom visar det sig att även en uppemot tio mil lång dold grusås längs Mjällåns dalgång verkar innehålla ett magasin för grundvatten.

Det skulle i sin tur innebära att både Kramfors och Härnösands kommuner, som idag bara har ytvattentäkter i form av sjöar, i framtiden skulle ha möjlighet att ersätta dessa med bra grundvatten. En viktig resurs med tanke på att ett varmare klimat bedöms påverka ytvattentäkter negativt. Problemen man haft med drickvattnet i Östersund är ett exempel.

Fyndigheten i Kramfors ligger norr om Sandslån.

– I Moliden har vi hittat ett tjockt gruslager under sedimenten, där vi med stor sannolikhet tror att det finns grundvatten, säger Nils Dahlberg hos SGU som ansvarar för karteringen i de norra delarna av Ångermanland.

Han berättar att i slutet av juni månad ska djupborrningar göras i Moliden för att få veta mer om hur stor vattenfyndigheten är.

Karin Grånäs är geolog och en av de som arbetar med projektet. Just nu kartlägger hon jordarterna längs den geologiskt viktiga Mjällådalen.

Vi träffar henne i Storsvedjan, Västanå.

– Jag arbetar med att utreda vilka jordarter det handlar om och deras utbredning i ytan och på djupet, jordarter som silt, sand, grus och morän till exempel. Det gör jag framförallt med jordborrar och sedan markerar jag resultatet på kartor, säger hon.

Förenklat kan man säga att under senaste istiden byggde en isälv, nuvarande Faxälven, upp den mäktiga grusåsen som är fylld av slipade runda stenar och grus. När sedan havet steg avsattes sediment på botten och dolde till sist åsen.

Genom årtusendena har landet höjts och dagens Mjällån eroderat sig ner genom sedimenten, ån når nu den ursprungliga grusåsen.

Vattnet från Mjällån och grundvattnet står i kontakt med varandra. Nere i åsen renas vattnet naturligt i tomrummet mellan gruset och stenarna där det kan lagras mycket vatten.

– Grundvatten får en bättre kvalité än ytvatten, men det återstår ändå ett par år med borrningar och mätningar innan man kan veta mer exakt hur stora tillgångarna är.

När det gäller Härnösand säger hon att man förenklat kan borra brunnar ner i den underjodiska grusåsen, pumpa upp grundvatten och skicka det med ledningar mot centrum.

Till saken hör också att kunskaperna inte bara har ett kommersiellt syfte. Det handlar också om att värna naturvärden.

– Förra året hade vi en konferens där vi pekade ut några av Sveriges värdefullaste geologiska objekt och där hamnade Mjällån bland de högsta.

Översvämningar, slingrande, vattendrag som söker nya vägar, erosion, skred, raviner och nipor skapar en mycket varierad natur.

– Det är dessutom en process som fortgår, som lever.

***

Fakta: Exempel på projektets användningsområden

Markens beskaffenhet inför vägbyggen och anläggningar.

Risken för skred.

Grundvattenförekomster och skyddsområden.

Risk för spridning av miljögifter i mark och vatten.

Kunskaper för deponier, avloppsanläggningar.

Markens upptag och utsläpp av växthusgaser

Naturvärdesbedömning

Grus- och torvtillgångar