Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Försvaret klarar inte kraven

Annons

Försvarsmakten kommer varken i dag eller de närmaste åren att kunna nå upp till de krav på insatsverksamheten som riksdagen och regeringen har beslutat. Det saknas både tillräckligt med personal och materiel, enligt Riksrevisionens granskning.

Riksrevisorn Jan Landahl kallar rapporten för ett "stresstest" av försvarets förmåga. Han uppger att Riksrevisionen utgått från de krav som riksdag och regering slagit fast, framför allt att försvaret ska klara att ha 2 000 man insatta i fyra förbandsinsatser under en längre tid, utomlands eller på hemmaplan. Sedan har revisorerna gått igenom den personal och materiel som försvaret faktiskt har och jämfört med kraven.

Vi lägger ihop det här och så räknar vi. Det är det vi revisorer gör, vi räknar. Då får vi inte det här att gå ihop, inte ens när insatsorganisation 14 någon gång i framtiden är fullt uppfylld, säger Landahl.

TT: Hur allvarlig är kritiken?

Den är ganska allvarlig på det sättet att vi anser att vi försöker fylla en kunskapslucka. Kunskapen borde finnas redan både hos Försvarsmakten och regeringen, men det visar sig att den inte gör det.

Riksrevisionen rekommenderar regering och riksdag att förtydliga kraven. Till exempel är det oklart hur länge "uthålligt" är och vad som ska räknas som en "insats". Enligt Landahl är det oklart huruvida de soldater som Sverige ställer till förfogande för EU:s stridsgrupp ska ingå i de 2 000 som försvaret ska klara att hålla i insatser.

Riksrevisionen går inte in på om det behövs höjda försvarsanlag.

Vi tar inte ställning till om det behövs mer eller mindre pengar, säger Landahl.

Försvarstabschefen Jan Salestrand håller inte med om att Försvarsmakten inte skulle klara av att ha 2 000 man insatta i upp till fyra förbandsinsatser under en längre tid.

Där gör vi en annan bedömning. Vi tror vi klarar det, säger han.

Från 2019 till 2020 tror Försvarsmakten att man klarar av det kravet.

Vi har löst alla de uppdrag vi fått i politiska beslut i olika insatser, både korta och långvariga. Och vi har gjort det med högsta betyg och fått stor kredibilitet från våra partners.

Salestrand ser ingen risk för att den nationella försvarsförmågan äventyras på grund av att det saknas en prioriteringsordning för hur resurserna ska användas när det är tal om flera insatser samtidigt.

Även försvarsminister Karin Enström (M) anser att det viktigaste inte är om försvaret skulle klara av att ha 2 000 man engagerade i olika insatser samtidigt, utan att Försvarsmakten hittills klarat av sina internationella uppdrag på ett bra sätt.

Det viktiga är inte att stirra sig blind på exakta siffror utan att titta på den samlade effekten, säger Enström. Syftena med hela försvarsreformen är att samma förband ska kunna sättas in både nationellt och internationellt och mitt uppe i en stor reform så tycker jag att Försvarsmakten har levererat insatser med hög kvalitet.

Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist tycker att Riksrevisionens rapport bekräftar den kritik S har haft mot hur förvarsreformen genomförts. Han påpekar att S var emot att göra om värnpliktsförsvaret till ett yrkesförsvar 2009 och varnade då för ekonomiska problem, problem med rekrytering och avhopp.

Regeringen har tagit för lätt på situationen. Man har skönmålat situationen och gjort saker för enkelt för sig, säger han.

Riksrevisionens slutsatser kommer inte som en överraskning, tycker Folkpartiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman. Han påpekar att det är långt kvar innan den nya försvarsorganisationen är bemannad och genomförd.

Att man inte blir överraskad, gör ju inte att det hela blir roligare på något sätt, säger Widman. Här krävs naturligtvis att Försvarsmakten gör allt vad den kan för att nå fram. Jag tycker det är allvarligt att man inte ens har upprättat en operativ plan på myndigheten för hur man ska nå de här målen. Då blir intrycket att man har gett upp på förhand och det förtjänar myndigheten kritik för.

TT: Men är det inte så att riksdagen satt upp orealistiska krav och inte brytt sig om att räkna om resurserna räcker?

Det är uppenbart att sedan vi fattat inriktninsgbeslutet 2009 så har det uppstått nya resursbehov och de har dels koppling till materiel och också personalförsörjning. Det försvarsbeslut riksdagen ska fatta 2015 måste naturligtvis innehålla ekonomiska förstärkningar, säger Widman.

Mer läsning

Annons