Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förslag om partibidrag risas

Annons

Regeringens förslag om hur partierna öppet ska redovisa bidrag och intäkter får hård kritik av remissinstanserna på flera punkter. En del ser grundlagskrockar, andra menar att det är omöjligt att genomföra redan till nästa år.

JO, Statskontoret och Lunds universitet ser brister i analysen och vill se mer utredning. Umeå universitet kallar förslaget från justitiedepartementet ett hastverk. Flera kritiserar att anonyma bidrag tillåts.

Justitiedepartementet lade fram sitt förslag på försommaren, efter hård press från de flesta riksdagspartier och från utomstående, som Europarådet och öppenhetsivrare som Transparency International. En besvärlig omständighet för regeringen har varit Sverige är det enda land i Europa, förutom Malta och Schweiz, som saknar lagstiftning om bidrag och intäkter i politiska partier. När till slut Moderaterna bestämde sig för att svänga och stödja lagstiftning om redovisning för några år sedan kom en viktig öppning mot lagstiftning.

Siktet var inställt på att ha en lag på plats före EU-parlamentsvalet i maj nästa år och riksdags-, kommun- och landstingsvalen i september. Men remissvaren skulle kunna innebära att det är mindre sannolikt.

JO saknar "närmare analys av lagförslagets konstitutionella konsekvenser. Förslaget framstår också i några avseenden som mindre väl genomarbetat. Ett behov av ytterligare överväganden synes föreligga", skriver JO och syftar bland på frågor om föreningsfrihet och valhemlighet.

Umeå universitet anser att huvudslutsatsen är att lagen inte kan genomföras utan att grundlagen ändras, vilket skulle innebära att nya regler kan träda i kraft först inför valen 2018.

Sex av riksdagspartierna har var för sig lämnat remissvar på några sidor. Sverigedemokraterna har inte lämnat några synpunkter alls, eftersom de för sent upptäckte att de hade ombetts svara på remissen.

De borgerliga partierna anser att förslaget bara skulle kunna genomföras på central nivå nästa år, det vill säga för EU-parlamentsvalet och riksdagsvalet. Tiden är för kort och förslaget för omfattande för att införa på kommunal- och regional nivå redan 2014.

Regeringen måste komma med en proposition till riksdagen senast 15 oktober, kräver Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Mikael Damberg.

Damberg och partisekreteraren Carin Jämtin undrar vad regeringspartierna egentligen har hållit på med sedan Moderaterna, som sista borgerliga parti 2011 förklarade att M bytt åsikt och nu ville medverka till en lagstiftning.

S påstår att de borgerliga partierna sågar utredningsförslaget, men medger samtidigt att de borgerliga öppnar för att lagen skulle kunna införas för riksdagsval och EU-val till nästa år.

Vi är beredda att lyssna, säger Damberg och tillägger att det kanske inte är möjligt att införa hela systemet rakt av.

Eftersom S inte har kommenterat förslagen i detalj i sitt mycket korta remissvar är det oklart vad partiet egentligen tycker om de specifika förslagen. Det gäller till exempel om de i alla delar går att förena med grundlagen.

Det borde gå, säger Mikael Damberg.

Om regeringen inte kommer till skott överväger S ett initiativ i riksdagen. Det är dock högst oklart om de kan få majoritet för ett sådant.

Om regeringen väljer att inte gå fram så blir pressen stor på partierna, tror Damberg och framhåller att alla partier utom Sverigedemokraterna säger sig vilja ha en lagstiftning.

Flera partier framhåller att de kommer att behöva ändra stadgarna för att leva upp till hur och på vilken nivå bidrag och intäkter ska redovisas.

Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej till att tillåta anonyma bidrag till partierna enligt förslaget. Flera andra remissinstanser menar att förslaget vad gäller anonyma bidrag är motstridigt.

Mer läsning

Annons