Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Folkökning glömt klimathot

Annons

Under lång tid har det varit tyst om en av vår tids ödesfrågor: befolkningsökningen.

Nu håller detta på att ändras - på grund av det växande klimathotet. Nya rön visar att hotet förvärras ju fler vi blir på jorden.

Strax innan klimatmötet i Köpenhamn öppnades presenterade FN:s befolkningsorgan (UNFPA) sin årliga rapport om världens befolkning. Där ingår en analys av kopplingen mellan folkmängden och klimatet på jorden.

Den viktigaste slutsatsen är att det har mycket stor betydelse för det framtida klimatet hur många människor som föds de närmaste åren och decennierna.

I dag är vi 6,8 miljarder människor i världen. Enligt de flesta prognoser kommer vi att vara cirka 9,15 miljarder år 2050.

Makt till kvinnor

Detta innebär i sig en kraftig ökning av växthusgasutsläppen. Men om befolkningstillväxten dämpades och den totala folkmängden i stället stannade på cirka 8 miljarder skulle utsläppen bli betydligt lägre. Enligt rapporten handlar det om en minskning med cirka fem miljarder ton koldioxid per år - jämförbart med EU:s nuvarande totala utsläpp.

Varje liten minskning av folkmängden är med andra ord betydelsefull. Och UNFPA påpekar att målet på 8 miljarder skulle kunna nås ganska enkelt om den politiska viljan fanns. Nyckeln är att ge kvinnorna i stora delar av världen tillgång till preventivmedel och större frihet att själva bestämma över sina liv.

Osäker framtid

Inte alla håller med om det här resonemanget. Vissa menar att den extra miljarden inte medför så höga utsläpp eftersom den framtida befolkningstillväxten till större delen kommer att äga rum i fattiga länder.

Men UNFPA:s beräkning är relativt lågt hållen. I rapporten påpekas att klimatneutrala människor inte existerar. Dessutom är det sannolikt att utsläppen per capita kommer att öka i de fattigaste länderna de kommande åren.

Rapporten framhåller också en rad andra fördelar med att hålla folkökningen nere i de fattigaste länderna. De skulle exempelvis stå bättre rustade att klara sin försörjning om klimatet förändras. Det är redan nu oklart hur länder som Niger, Mali och Etiopien ska kunna föda mångdubbelt större befolkningar år 2050.