Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flodén ser gärna lägre ränta

Annons

Hushållens tigande skulder är oroväckande - men det behövs ändå en lägre ränta. Det sade den nye vice riksbankschefen Martin Flodén i dag.

Han sågar också idén om tvångsamorteringar.

Penningpolitiken bör i princip ta hänsyn till hushållens höga och stigande skulder och att den nuvarande låga räntenivån innebär risker för en uppbyggnad av finansiella obalanser. Det sade Martin Flodén, den senaste i raden av sex direktörer, i sitt första tal som ledamot i Riksbankens direktion.

Hushållens goda ekonomi har bidragit till stigande konsumtion och växande skulder, samtidigt har utvecklingen för företagen varit svagare. Den tudelningen är enligt Flodén ett problem vid avvägningen mellan inflation, konjunkturläge och risker med ökande bostadspriser och hushållskrediter.

Trots de risker som finns för finansiella obalanser menar Flodén att det i dagsläget behövs en lägre ränta.

En lägre ränta i dag följt av snabbare räntehöjningar framöver framstår för mig som en bättre penningpolitik när riskerna vägs mot möjligheten att snabbare återgå till inflationsmålet och få ett mer balanserat resursutnyttjande, sade Flodén.

Han tycker inte att tvångsamortering av lån är ett bra sätt att minska hushållens ökande skuldbörda. Däremot välkomnar han idén att höja bankernas riskvikter för bolån vilket skulle tvinga bankerna att hålla större säkerheter för lån till boende.

Jag skulle mer fokusera på riskvikterna eftersom man redan infört ett bolånetak. I Basel-regelverket strävar man efter 35 procent och på sikt tycker jag att det kunde vi ha även i Sverige. Jag tycker att de kunde höjas något ganska snart, till kanske 20 eller 25 procent.

Finansinspektionens chef Martin Andersson flaggade nyligen för att tvångsamorteringar är Finansinspektionens huvudspår om hushållens skulder fortsätter att växa i för snabb takt.

Jag ställer mig tveksam till tvångsamorteringar, i alla fall om de är lagstiftade. Lagstiftning lägger begränsningar på vad hushållen kan göra och det uppstår en del ineffektiva utfall i sådana fall. Och det är svårt att se att lagstiftning i det här fallet skulle bemöta de tydliga problem som vi ser, säger Martin Flodén. Däremot har man ju talat om en amorteringskultur och det välkomnar jag. normala fall, att amortera. Men det finns situationer när det för vissa hushåll inte är motiverat.

Kollegan Per Jansson bedömer i en intervju med Reuters att bankerna överskattar hushållens betalningsförmåga. Det tyder på att hushållens räntekänslighet är större än bankernas beräkningar visar.

Jansson hänvisar till statistiken i Riksbankens finansiella stabilitetsrapport som kom i våras.

Detta kan innebära att hushållens konsumtionsutgifter har en större räntekänslighet än vad som framgår av bankkalkylerna, säger han till Reuters.

Mer läsning

Annons