Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finansinspektionen får nya verktyg

Annons

Finansinspektionen, inte Riksbanken, får ansvar för nya instrument som ska förstärka den finansiella stabiliteten, föreslår regeringen. Dessutom bildas ett nytt "stabilitetsråd".

Vi ser framför oss att bankerna behöver lite högre buffertar än vad de har i dag, säger finansmarknadsminister Peter Norman (M) på en presskonferens.

Vilka nivåer som blir aktuella kommer att avgöras av Finansinspektionen, men Norman gör klart att det kan bli aktuellt med högre krav än de som kommunicerats hittills.

Enligt förslaget inrättas ett finansiellt stabilitetsråd samt krav på bankerna att vara med och finansiera kostnaden för behovet av en extrastor valutareserv på grund av deras omfattande finansiering i utländsk valuta, skriver Norman på Dagens Nyheters debattsida.

Stabilitetsrådet ska bestå av finansmarknadsministern och cheferna för Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden, enligt regeringens förslag. Rådet ska vara ett mötesforum och inte ett beslutsfattande organ.

Med en stor banksektor i förhållande till BNP och en hög skuldsättning hos hushållen är svensk ekonomi mer utsatt för finansiella risker än andra europeiska länder, enligt finansdepartementet. Åtgärderna ska göra ekonomin mer motståndskraftig, enligt Norman.

Finansinspektionen är positiv till regeringens förslag. "Det är bra att alla myndigheter fått tydliga mandat om vem som ansvarar för vad och hur vi ska samarbeta. Allt för länge har beslut fattats bakom stängda dörrar och det är bra att den tiden nu är förbi", skriver FI:s generaldirektör Martin Andersson i en kommentar.

Och Riksbanken välkomnar att ansvaret ligger på en myndighet, skriver förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick i en kommentar. Hon tycker att det är bra att frågan nu förs framåt och att ansvaret för makrotillsynen och arbetet med finansiell stabilitet blir tydligare.

Förslaget kommer överraskande snabbt, men det är positivt, enligt Johan Hansing, chefekonom på Bankföreningen.

EU:s nya regelverk träder i kraft vid årsskiftet och det är mycket som måste vara på plats tills dess, om bankerna ska klara av att efterleva det här, säger han till TT.

Det främsta motivet till att Finansinspektionen får ansvar för de nya verktygen är möjligheten att utkräva ansvar för den förda politiken, enligt Norman och Anna Kinberg Batra (M), ordförande i finansutskottet.

Att lägga det samlade ansvaret på en enda myndighet minskar också riskerna för gränsdragningsproblem och ineffektivitet.

Att det blev Finansinspektionen och inte Riksbanken som fick huvudansvaret för de nya verktygen ser han inte som något problem.

Fördelen med att FI får de här verktygen är att myndigheten redan i dag har ansvar för regelverket för kapitaltäckning. Alla de här åtgärderna skär på ett eller annat sätt in i kapitalkravet, säger han och tillägger: Nu får man det totala ansvaret hos en och samma myndighet. Man slipper risken för att banker tvingas sätta av kapital två gånger för samma risk.

Regeringen har tidigare kommunicerat att bankerna ska ha en så kallad kärnprimärkapitaltäckning på 10 procent från det att reglerna träder i kraft och 12 procent från och med 2015.

Ovanpå detta kommer nu en kontracyklisk buffert, som kan komma att trycka upp ränteläget för hushåll och företag. Hansing tonar dock ned denna risk.

I det stora hela har bankerna tagit höjd för det här redan.

Den nuvarande stabilitetsfonden görs om till en riktig fond med egna finansiella tillgångar. Samtidigt skrotas fondens mål och en översyn av finansbranschens avgifter ska också göras. Den tar över Riksgäldens hantering av stabilitetsavgifter, men när övergången sker är i dagsläget oklart.

Mer läsning

Annons