Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Färre kvinnliga regissörer i vår

14 svenska filmer får biopremiär i vår. Bara en av dem är regisserad av en kvinna. Ett bedrövligt betyg på jämställdheten i filmbranschen, menar Svenska filminstitutets vd Cissi Elwin Frenkel.

– Det är under all kritik, helt förskräckligt. Men det värsta är att sett över tid kommer vi ingen vart i den här frågan, säger hon.

Minst 40 procent av alla regissörer, manusförfattare och producenter som får statligt stöd för att göra film ska vara kvinnor. Det är Svenska filminstitutets, SFI:s, uttalade mål sedan 2006. Men framför allt på regisidan är det långt kvar tills målet uppfylls. Bara 1 av 14 svenska filmer som har premiär i vår är regisserad av en kvinna.

Cissi Elwin Frenkel poängterar att vårens resultat är extremt, men att jämställdheten på filmområdet länge släpat efter. Sett över längre tid är ungefär 25 procent av de svenska filmerna regisserade av kvinnor. I ett försök att rätta till obalansen satsar Filminstitutet nu två miljoner kronor på åtta utvecklingstöd till kvinnliga regissörer.

Men Cissi Elwin Frenkel riktar också en skarp uppmaning till producentledet:

– Det är i huvudsak producenternas ansvar att ta det här på allvar nu och leta aktivt efter kvinnliga regissörer. Vår uppgift blir att se till att rikta pengar specifikt till kvinnor. Det blir en minikvotering, men händer det ingenting måste man börja fundera på en skarp kvotering, säger Cissi Elwin Frenkel.

Vad menar du med skarp kvotering?

– Det enda sättet man göra det på i sådana fall är att dela stödet och säga att hälften av pengarna ska gå till kvinnliga regissörer.

Göran Gunér, filmare och producent, genomför på Filminstitutets uppdrag en undersökning av vilken roll de svenska filmhögskolorna har spelat för kvinnliga regissörer.

– Jag har inga enkla svar på varför det är så här. Jag har också försökt titta på vilka de andra vägarna in i svensk film är. Det kan handla om genre, att killarna alltid har fått göra de här polisfilmerna som har varit så dominerande och framgångsrika, säger Göran Gunér.

Undersökningen ska, enligt planerna, presenteras den 30 januari.

Stina Gardell, producent och frontfigur bakom filmbolaget Mantaray Film, har redan tagit saken i egna händer.

Hon har tolv kvinnliga regissörer i sitt stall och har producerat den enda filmen i vår med en kvinnlig regissör, "Blood calls you" av Linda Thorgren

– Det är häpnadsväckande, säger hon.

– Alla är ju så medvetna om genusperspektivet och pratar om det hela tiden. Men när jag gör mina dokumentärfilmer och försöker hitta internationella pengar till dem får jag inget stöd.

 

Sara Ullberg/TT Spektra