Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Facket splittrat om sifferlösa avtal

Annons

Det blir allt vanligare med avtal utan centralt bestämda löneökningsnivåer, så kallade sifferlösa avtal. Arbetsgivarna är positiva medan facket är mer splittrat i frågan. Enligt IF Metall ökar risken för huggsexor.

Antalet avtal utan angivna nivåer ökade markant förra året, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Medlingsinstitutet uppskattar att cirka 800 000 anställda kommer att omfattas av sifferlösa avtal år 2015.

Fackförbundet Vision var tidigt ute när det gäller avtal utan angivna nivåer. 2013 tecknade förbundet ett sådant avtal med Sveriges kommuner, landsting och regioner.

Enligt förbundsordförande Annika Strandhäll kan sifferlösa avtal bidra till mer jämställda löner.

Vårt avtal ger oss och arbetsgivarna möjlighet att gemensamt hitta lösningar på problemet med ojämställda löner. Främst handlar det om att medarbetarna ska bli bedömda utifrån det som de åstadkommer på jobbet, sina resultat och sin erfarenhet, säger hon.

Men IF Metall känner oro över utvecklingen.

Vi är djupt oroade över den här tendensen. Risken med en stor mängd sifferlösa avtal är att vi får en obalans i lönebildningen, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Industriavtalet sedan 1998, där industrins konkurrensutsatthet varit lönenorm, har fungerat väl på den svenska arbetsmarknaden, enligt Ferbe.

När det blir alltfler som träffar sifferlösa avtal blir det svårt att upprätthålla en normering på arbetsmarknaden. Risken för huggsexor ökar rejält, säger han.

På Svenskt Näringsliv (SN) är man oförstående till IF Metalls farhågor. Enligt en undersökning som SN gjorde 2011 vill de flesta medarbetare få sin lön bestämd efter samtal med sin chef.

Den modell för lönebildning som vi har i dag där Industriavtalet sätter märket har fungerat väldigt bra. Men därutöver finns det ett behov på arbetsmarknaden och hos företagen att utveckla lönebildningen på företagsnivå, och komma ner till medarbetaren. Man kan då använda lönebildningen för att belöna medarbetaren för ett bra jobb, säger Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert på Svenskt Näringsliv.

Mer läsning

Annons