Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En levande trädgårdVI MÅSTE FIXA FLER BILDER....

/
  • Mathias Iwarsson är expert på biologisk mångfald. Han har många knep för att få trädgården att myllra av liv.

Antingen har du en stel och tråkig trädgård med stora meningslösa gräsmattor som du måste klippa och klippa.
Eller så satsar du på en trädgård med biologisk mångfald, där det myllrar av liv. Där du kan ha vildblommor, humlor, fåglar och surrande insekter runt dig vid hängmattan.

Annons

Mattias Iwarsson från Centrum för biologisk mångfald är expert på mångfald i trädgården.

Själv har han på något årtionde förvandlat sin traditionella trädgård till en plats med många gånger fler växter, insekter, djur, fåglar och svampar än tidigare.

– Det kräver mindre arbete att sköta en sådan trädgård än en med stora gräsmattor, berättade han nyligen vid en föreläsning vid Skulebergets Naturum.

Det viktiga är att skapa en mångfald av miljöer. Det går att kombinera med skönhet, blomrabatter och odling.

Och det har tveklöst betydelse för många arter i landet.

– Det finns 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige med sammanlagt 320 000 hektar jord. Det är en hel del.

Mattias Iwarsson berättar också att trädgårdsintresset är enormt. Näst efter att promenera är påta i trädgården det svenskarna allra helst vill göra när de är lediga.

Forskarna beräknar att det finns 2,3 miljoner hushåll i landet och 5 miljoner människor som har tillgång till en trädgård eller någon form av odlingslott. Flera hundra tusen kan också odla i lådor på sina balkonger.

– Tillsammans producerar vi 700 000 ton ätliga grödor per år. Om alla grödor vore i säljbart skick skulle de ha ett värde på 30 miljarder kronor.

Men trädgården kan också öka det biologiska ganska fattiga livet i staden.

– Att anlägga en damm kan till exempel betyda mycket. Jag har haft besök av allt från getingar och rådjur till grannens katt och grävlingar vid min damm.

Ett tips är också att försöka förvandla åtminstone delar av gräsmattan till en äng, med naturliga växter. Då ska man inte gödsla gräsmattan och slå först en bit in i augusti med lie eller slåtterbalk, inte gräsklippare som trasar sönder växterna. Låt gräset fröa av sig innan det körs bort. Jorden ska bli magrare.

Med tiden får då gamla ängsblommor som inte vill ha konkurrens av hundkäx och en massa gräs chansen.

– Kan man få lite boss eller hö från en närliggande sådan naturäng och lägga ut går det också att snabbare få dit frön från arter som är utvecklade för den lokala miljön. Jag är skeptisk till att så köpta fröpåsar med "ängsblommor" som inte alls är anpassade för det klimatet.

Själv har han också gynnat fåglar med fågelholkar och växtlighet, samt ställt ut "bilbatterier" och några grova stubbar där vedlevande insekter får ett eldorado.

Mer läsning

Annons