Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En dystrare verklighet

Hälften i sysselsättning, få till försörjningsstöd, lyder den käcka rubriken från Försäkringskassan. Vad ligger bakom det förtröstansfulla uttalandet? En betydligt dystrare bild av verkligheten.

Pressmeddelandet togs emot med glädje av Hanne Kjöller på Dagens Nyheter (14/5) ”kanske kan den nya sjukförsäkringen bli ett flöte i stället för ett sänke för regeringen. Och för de sjukskrivna”.

Om det hade varit så bra som Försäkringskassan optimistiskt skriver, hade det förstås varit bra för de sjukskrivna. Nu ser verkligheten inte fullt så ljus ut.

Utredaren Kjell Rautio, TCO, har granskat Försäkringskassans rapport, som sägs visa att bara två procent av de utförsäkrade, som inte anmälde sig till Arbetsförmedlingen, är hänvisade till socialbidrag. Han ser en betydligt dystrare bild.

Kom ihåg att bakom dessa siffror döljer sig 1715 personer, varav en mycket stor andel har drabbats av sämre ekonomi efter utförsäkringen.

De få procenten är de som har haft socialbidrag som huvudsaklig inkomst vid tillfället för undersökningen (8-26 mars). Det säger inte ett dyft om det totala antalet bidragstagare.

Hur många tvingas dryga ut sin inkomst med socialbidrag? Hur många har levt på socialbidrag, men inte just vid undersökningstillfället?

Nu är det inte det enda som inte inryms i den käcka rubriken. Här finns inte heller de som har angett att de lever på anhöriga, eller på sparade medel, därför att de helt saknar inkomst.

Ingen av dem har anledning att känna utförsäkringen som ett flöte. Och de är betydligt fler än ett par procent. Det handlar snarare, enligt Rautios beräkning, om runt 12 procent. Räknar man in de som inte ingår i Försäkringskassans socialbidragsgrupp stiger siffran.

Dessvärre döljer sig fler dystra siffror i rapporten. Cirka 65 procent, av de som förvärvsarbetade när kassan gjorde sin undersökning, hade tvingats gå ner i arbetstid på grund av ohälsa. De arbetade alltså färre timmar än innan de blev utförsäkrade. Hur det drabbar dem ekonomiskt kan var och en räkna ut.

Av hela denna grupp var det bara runt 15 procent som arbetade heltid. Resten? De arbetar halv-, deltid, ibland bara några timmar. Runt 40 procent av dessa saknar helt inkomst från anställning eller eget företag.

Hur länge klarar de sig på sparade medel eller understöd av anhöriga? Det är inte en grå siffra i statistiken. Det är människor av kött och blod, som av olika skäl inte klarar av ett arbete.

De som klarar att delvis arbeta, står ofta mycket långt från arbetsmarknaden, dels för att de varit ifrån den under längre tid, dels för att de inte klarar av att arbeta fullt ut. De är inga önskearbetare för arbetsgivare som oftast söker välutbildad, frisk arbetskraft.

Regeringens Finanspolitiska råd kritiserar hur förändringen av sjukförsäkringen har genomförts. Det finns fog för den kritiken.

Om detta är ett sänke eller ett flöte för regeringen handlar i mycket hög grad om människosyn. Ingen människa borde kastas ut från en försäkring på grund av ett datum. Alla måste få en chans att få sin sak grundligt prövad.

LO har nyligen gett ut en ny rapport ”Väljarnas syn på ökande klyftor”. LO har med hjälp av Synnovate undersökt olika väljargruppers syn på klyftorna i Sverige. Till denna rapport finns det stor anledning att återkomma.

Men en mycket intressant siffra i rapporten är att 75 procent av väljarna vill att politikerna ska försöka minska klyftorna mellan människor.

Att utförsäkra människor, på grund av ett datum, gör inget för att minska klyftorna. Tvärtom. Det lämnar många utanför. När man samtidigt har sänkt skatterna allra mest för de som har det bäst, växer klyftorna snabbt.

Vill vi leva i ett sådant samhälle? De flesta verkar svara nej.

MONICA SUNDBERG