Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ekonomidirektören: Vilseledande igen – fortfarande små marginaler i landstingets ekonomi

Svar insändaren Vi hånades för prognos om plussiffror – nu har vi fått rätt skriven av Nils-Gunnar Molin, ordförande i Sollefteå Framtidens Akutsjukhus och publicerad 8 december.

Den beskrivning som ges av landstingets ekonomi i insändaren är inte korrekt och därmed återigen vilseledande och missvisande.

Inför år 2016 beräknades landstingets ekonomiska ackumulerade underskott – inte årligt som Nils-Gunnar skriver – uppgå till över 1 700 miljoner kronor vid utgången av år 2018 om inga åtgärder, vare sig intäktsförstärkningar eller kostnadsreduceringar, vidtagits. Det skulle ha inneburit att dagens generation hade nyttjat mer resurser i form av hälso- och sjukvård med mera än vad som samtidigt finansierats med skatteintäkter. Effekten skulle ha blivit att morgondagens generation behövde betala notan.

Läs också: Landstingets trappor ska städas från toppen – det borde ha skett för länge sedan

Därefter har regionfullmäktige fattat beslut i budgeten för 2016 om såväl en höjning av skatten med 60 öre, vilket motsvarar drygt 300 miljoner kronor per år i ökade intäkter, som en förändring av patientavgifter som också ger tillskott till ekonomin. Vidare har regionfullmäktige, efter revideringar, fattat beslut om kostnadsreduceringar med sammanlagt 136 miljoner kronor i verksamheten.

Detta innebär ett minskat krav på kostnadsreduceringar för i första hand sjukhusvården jämfört med tidigare beslut. Till detta kommer att primärvården tillförts utökade resurser motsvarande 15 miljoner kronor.

Landstingets ekonomi befinner sig alltså, trots intäktsförstärkningar och kostnadsreduceringar, i en situation med små marginaler.

Med beaktande av såväl intäktsförstärkningar som beslutade kostnadsminskningar kan det ekonomiska resultatet för åren 2016-2017 visa på ett positivt resultat. Enligt utfall och prognoser klaras dock inte återställningskravet fullt ut inom de tidsramar som lagstiftningen anger.

Ovanstående innebär tillsammans med den av regionfullmäktige fastställda budgeten för 2018-2020 att återställningen av 2014 och 2015 års negativa resultat senarelagts till utgången av år 2020, men det förutsätter att kostnaderna för inhyrd personal kan minskas avsevärt.

Landstingets ekonomi befinner sig alltså, trots intäktsförstärkningar och kostnadsreduceringar, i en situation med små marginaler.

Lars Halén,

tf ekonomidirektör,

Landstinget Västernorrland

 

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel