Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Döende stadskärnor och vräkiga höghusbyggen – städer i förändring angår alla

Ett hus som ska rivas? En gågata som ska öppnas för trafik? Ett höghus som ska byggas? Träd som ska sågas ned?
Stadens miljö engagerar och berör, ett offentligt rum där debatter blommar upp varje gång förändringar knackar på dörren. I dag inleds vår nya serie om stadsbyggnad och människorna i staden.

Annons

Stadens rum påverkar väldigt många. Förändringar väcker starka känslor. Debatten om kranarnas vara eller icke vara i Örnsköldsvik var till exempel länge en het potatis; nu står de byggnadsminnesförklarade och som en permanent del av det offentliga rummet. Det Bengt Lindströminspirerade och visuellt spektakulära Ting1 blev också föremål för en intensiv debatt.

Gamla kulturmiljöer är en fråga som engagerar starkt. I Kramfors väckte Dr Barks villa en intensiv debatt när rivningsförslaget presenterades. Många ville i stället bevara det vackra funkishuset från 40-talet, som dessutom fungerade som ungdomsgård. Men rivning blev det, och i dag är Dr Barks ett minne blott.

Trafiken i stadskärnan är en vattendelare. Gågatan i Sollefteå har ifrågasatts med jämna mellanrum trots att den har ett ansenligt antal år på nacken; även gågatan i Kramfors blev föremål för debatt när den skulle öppnas för trafik – en prövotid som slutade med att den blev gågata igen.

Den arkitektoniska profilen är viktig. I Härnösand har det planerade hotellbygget på Kanaludden skapat utropstecken; bland argumenten märks att bygga ett 30 meter högt hotell på ett centralt område skulle förstöra intrycket av domkyrkan och trähusbebyggelsen i Östanbäcken, bara ett stenkast bort.

Tillgången till grönska är dessutom viktigt för många – som rekreation eller visuell njutning, en miljö som ofta högst medvetet skapats för att fånga upp och rama in omgivande byggnader. Forskning visar också att blotta iakttagandet av natur, även genom ett fönster, ger positiva effekter som sänkt blodtryck, sänkta stressnivåer och förhöjt välmående; det är kanske inte så konstigt att många vill ha naturen inom synhåll.

Stadsrummet är en av vår tids hetaste frågor. Urbanisering och migration är två starka krafter som påverkar det offentliga rummet – på vilka platser ska människor kunna mötas? Hur ska livsmiljön utformas? Städer splittras upp i olika zoner – inkomst och språk gör djupa avtryck i stadsbilden över tid. Hur skapar man nya mötesplatser där alla kan känna sig välkomna?

Diskussionen om stadsrummet tar ofta avstamp i storstaden. Perspektivet är byggt på urbanisering och alltför ofta handlar det om storstadens växtvärk och förtätning; en kollektiv hypnos, ett Stockholmssyndrom där befolkningen utvecklat en beroendeställning så djup att alternativa lösningar inte ens beaktas.

I landsortens småstäder är problemet oftast det omvända – glesnad befolkning, dränerad samhällsservice, stormarknader som riggas upp i utkanten av samhället och suger till sig trafik och kapital. Kvar lämnas en allt ödsligare stadskärna med tomma skyltfönster och allt färre fotgängare på den gågata som en gång vimlade av liv. Här är problembilden annorlunda, även om diskussionens nav är detsamma.

Vems är staden? Arkitekturen i det offentliga rummet är en demokratifråga – hur utformas den, för vem och i vilka syften? Är funktionalismens avskalade jättekomplex av lägenheter verkligen så människovänliga? Eller är de helt enkelt ett praktiskt sätt att förvara arbetskraft på lämpligt avstånd från arbetet?

Vilket syftet än är så väcker stadsrummet debatt. Det kommer vår serie att handla om – vår stad.

* * *

MER OM VÅR STAD

Nominera senast 6 oktober: Ångermanlands vackraste hus – var med och nominera din favorit!

Vår stad: Några heta debatter i Ångermanland