Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskares debattinlägg om gifter i havsbotten är vilseledande – och har fel fokus

Annons

Med anledning av debattinlägget "Gifter i havsbotten kan renas med bakterier – ny miljöteknik leder till många nya jobb i länet".

Det är inte särskilt ofta som forskare vid Mittuniversitetet skriver debattinlägg, så det var med glädje jag började läsa inlägget om gifter i havsbotten och hur Hans-Erik Nilsson, Benny Thörnberg och Erik Hedenström tänker sig lösa detta.

Här i Sundsvallsbukten ser nog de flesta ett större, omedelbart problem med de många tusen sönderrostande tunnor med kvicksilveravfall som ligger strösslade på havsbotten. Jämfört med bioremediation av fiberbankar borde väl detta vara både enklare att hämta upp och åtgärda vidare?, skriver debattförfattaren. Foto: Arkiv

Det som i sammanhanget är tråkigt, är att det hela blir vilseledande. Bioremediation är en teknik som FoU har bedrivits kring under mycket lång tid, där jag själv har handlett doktorander och studenter i sådana projekt, till exempel kring avloppsvatten- och luftrening. Generellt sett är det mycket svårt att gå från laboratorieskala till fullstora projekt, särskilt i vår del av världen där låga temperaturer under en stor del av året gör att biologisk aktivitet är mycket låg.

De ämnen som oftast talas om i de fiberbankar som ni nämner är mycket svårnedbrytbara och bland de värsta gifter vi människor har skapat. De tungmetaller som samtidigt kan finnas i dessa bankar kan inte brytas ner, däremot i vissa fall lagras in i, främst, bakterier och alger som sedan samlas upp och hanteras som miljöfarligt avfall.

Fast, just här i Sundsvallsbukten ser nog de flesta ett större, omedelbart problem med de många tusen sönderrostande tunnor med kvicksilveravfall som ligger strösslade på havsbotten. Jämfört med bioremediation av fiberbankar borde väl detta vara både enklare att hämta upp och åtgärda vidare? Något som forskare vid Mittuniversitetet skulle kunna bidra med sin expertis för att lösa?

När det sedan gäller expertis så konstaterar jag att Mittuniversitetet i Sundsvall i allt väsentligt har valt att avveckla sin grundutbildning i biologi och att den biologiska kompetensen här inskränker sig till en enda forskargrupp. Den miljövetenskapliga grundutbildningen och forskningen ligger i stället i Östersund.

Den som vill använda levande organismer som system för att leverera tjänster under mycket svåra förhållanden på ett stabilt och säkert sätt bör ha stora behov av biologisk kompetens från ett rätt brett spektrum inom ämnet. Då tänker jag till exempel på sådant som gör att vi kan förstå varför Sundsvallsbron blev bakterieangripen och hur detta kunde få en effektiv lösning. Den sensorteknik ni presenterar är viktig och bra för att se vad som sker, men för att förstå varför och hur det sker så måste sådan expertis finnas med.

Jag ser fram emot att Mittuniversitetet i högre grad än idag blir en stark röst i det lokala samhällslivet och att vi oftare får ta del av hur ni ser på de utmaningar vi står inför i vår region. För vi har väldigt gott om gamla miljösynder som ligger mycket mer åtkomligt uppe på land och som på ett väldigt negativt sätt påverkar vår direkta vardag, som kanske bioremediation har större förutsättningar till att ge goda resultat och som kan leda till en kunskapsuppbyggnad som så väl behövs för framtiden. Men dit ser det ut som ni har en god bit kvar att gå.

Stefan Falk, tidigare professor i biologi vid Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons