Norrbotten kräver en bastubadare, menade Norrbottens turistchef i ett brev till regeringen som i höst utser länets nya landshövding.
Gillar den nya landshövdingen inte att basta så blir det svårt och ”direkt impopulärt när landshövdingen färdas i Tornedalen”, skrev turistchefen till civilminister Stefan Attefall (KD) med ursprung i Västerbotten. Turistchefen hänvisade vidare till en lång norrländsk tradition av att fatta viktiga beslut i bastumiljö.
Ja, eller den långa norrländska traditionen av att inte omfatta kvinnor i det viktiga beslutsfattandet. Ett inofficiellt beslutsfattande som sker när bara en mindre grupp sitter nakna i bastun.
Som norrbottniska skribenten Åsa Petersen skriver på egna bloggen åsapetersen.se, osar brevet till Attefall gubbighet. Ett stort problem i Norrbotten, menar hon.
”Glastaket för kvinnor är lägre och tjockare här. Uråldriga manliga nätverk fylls på med nya unga män.Så hålls gubbigheten vid liv i generationer. Många viktiga norrbottniska beslut fattas fortfarande av män som badar bastu och groggar med andra män. I dessa bastusällskap är kvinnor sällan välkomna. Det behöver inte ens sägas. /…/ Jag är fast övertygad om att vissa norrbottniska män väljer att fatta beslut i bastun just för att slippa jobbiga kärringar.”
Petersens kritik mot det besynnerliga brevet fick stor spridning i förra veckan, och många norrbottningar – kvinnor och män - såg det för gott att agera. Ren överlevnadsinstinkt i ett län som skrämmer bort sina unga kvinnor som söker framtiden någon annanstans.
Petersens blogg översköljdes av kommentarer och kort därefter tog turistbolaget Swedish Lapland öppet avstånd från sin vd:s bastubrev och menade att ”kopplingen till en manlig, odemokratisk och exkluderande beslutskultur i bastumiljö” var ”oacceptabel”.
Nån måste öppna munnen för att skapa förändring. Ibland är det så enkelt
S.S
