Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags att slanta upp, SKL

Sveriges Kommuner och Landsting slår nya rekord i årets avtalsrörelse. Kan inte någon vettig kommunpolitiker sätta stopp för den förvirring som präglar SKL:s agerande i förhandlingarna med lärarfacken?

Annons

Det finns utrymme för löneökningar för lärarkåren, lät Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) meddela under onsdagen. I ett öppet brev till landets kommuner säger sig SKL vilja se ett högre löneökningsutrymme.

Utmärkt.

Men det måste väl finnas en hake?

Självklart.

Och som väntat är det arbetstiden SKL vill åt.

SKL säger sig göra ”en utfästelse på central nivå om ett högre löneökningsutrymme lokalt på de skolor där man vill göra förändringar i arbetsorganisationen”. Med andra ord: om arbetsgivarna får reglera arbetstiden på ett annat sätt än i dag finns det pengar att tjäna för lärarna. Eller som SKL formulerar det i sitt brev: ”Vi lovar helt enkelt högre löner i utbyte mot att lärarnas organisationer aktivt medverkar till att vi får ett nytt avtal som utgår från verksamhetens och elevernas bästa.”

Vem skulle vara emot ett avtal för verksamhetens och elevernas bästa?

Bakom SKL:s snömosiga formuleringar döljer sig dock bara en sak: viljan att få totalreglera lärarnas arbetstid. SKL:s företrädare har satsat all sin prestige på detta och måste nu, kosta vad det kosta vill, vinna striden. Trots att Folkpartiet hoppat av SKL:s förhandlingsdelegation – FP:s företrädare i SKL är väl medvetna om att det är fullständigt onödigt och helt ogenomtänkt att ta strid med lärarfacken om arbetstiden – fortsätter SKL sin meningslösa kamp för att få ta bort ferieanställningar och lärarnas förtroendearbetstid.

Lärarfacken sitter dock lugna.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner konstaterade i går att det är helt i sin ordning att teckna lokala avtal där ferieanställningarna tas bort i utbyte mot högre löner, men att några centrala avtal inte kommer att tecknas där sådan lokal "byteshandel" värderas i pengar.

Så positionerna ser ut att vara fortsatt låsta.

Faktum är att det är helt i sin ordning. SKL:s företrädare måste nämligen, förr eller senare, själva få komma till insikt om att det är kontraproduktivt att driva frågan om lärarnas arbetstid. Om de inte gör det så har de inte lärt sig någonting av den här avtalsrörelsen.

Lärarnas arbetstid behöver nämligen inte förändras. Det finns nämligen ingen mening med att lärarna är i skolan när eleverna inte är det; 40-timmars arbetsveckor kan det finnas en poäng med om eleverna studerar mer och tillbringar mer tid och fler dagar i skolan. Men finns det någon politiker som är modig nog att säga att svenska elever är för lite i skolan och att de borde plugga lite hårdare? Och som sedan vågar backa upp det med att satsa de extra miljarder som krävs för att införa ett treterminerssystem?

Självfallet inte.

SKL:s företrädare har dock fått för sig att rektorernas ledarskap blir "tydligare" om de får chansen att reglera ett par timmar till av lärarnas arbetstid. Genom att tvinga kvar lärarna i skolan när eleverna inte är där ska elevernas resultat förbättras. Ja, ni hör själva hur konstigt det låter. Det måste vara första gången som en arbetsgivare erbjuder arbetstagarna högre löner utan något krav på produktivitetsökning; det SKL vill betala för är att ge skolledarna en förnimmelse av makt...

SKL har mer än en gång under förhandlingarna bedyrat att man ser lärarna som en oerhört viktig yrkeskår.

I så fall borde SKL:s företrädare faktiskt koncentrera sig på frågor som höjer läraryrkets status och attraherar de bästa studenterna. Tror SKL:s företrädare på allvar att studenter som vill ha intellektuella och kreativa yrken söker sig till läraryrket om stämpelklockor införs i klassrummen och lärarnas frihet inskränks?

SKL borde istället fokusera på att förbättra den fysiska arbetsmiljön och öka möjligheterna till fortbildning för lärarna. Åtgärder som, till skillnad från SKL:s förslag, är för verksamhetens och elevernas bästa.

Att lärarna bör få mer i plånboken är självklart – och SKL har ju genom sitt senaste utspel visat att det finns pengar till högre löner.

Anders Rönmark

Annons