Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Britter trotsar amerikansk dominans

Annons

Rule, Britannia! Till skillnad från många andra länder förblir brittiska Nobelpristagare ofta trogna sitt eget land under karriären. Årets fysikpristagare Peter Higgs är ett bra exempel. Många andra väljer USA som återigen är det land som prisas mest.

Som vanligt dominerar USA årets regn av Nobelpris. Om man räknar bort fredspriset, som i år går till en organisation, är sju av tolv pristagare verksamma i USA.

Och det är något som vi har vant oss vid. En genomgång som TT låtit göra visar exakt h u r stor den amerikanska dominansen är (se även grafik).

Att ställa upp enskilda länder gentemot det stora landet i väst är meningslöst. USA vinner stort. Men även om man drar skiljelinjen vid Europa har vår egen kontinent svårt att hävda sig, åtminstone om man ser till de naturvetenskapliga ämnena.

Europeisk dominans

Till en början gick det bra för Europa. Mellan åren 1901, då det första priset delades ut, och tiden för andra världskrigets utbrott 1939 hade 109 européer belönats, jämfört med blott tolv amerikaner. Tiden efter kriget, däremot, ser annorlunda ut. Från 1945 fram till i år har 198 européer fått priset i naturvetenskapliga ämnen mot amerikanernas 168.

Men merparten av de europeiska pristagarna belönades decennierna direkt efter kriget. Om vi tittar på antalet pristagare från 1990 blir ställningen 75-57 till USA:s fördel.

Karin Markides, rektor för Chalmers tekniska högskola, är inte förvånad.

USA har insett värdet av att föra in nya kulturer och tankar in i vetenskapen. De har också drivit många stora projekt, exempelvis inom rymdforskning. I kölvattnet på dessa har man också gjort många upptäckter.

Extremt framgångsrika

Om man ser till belönade universitet snarare än personer blir skillnaden ännu större. Sedan 1990 har 110 av 166 pristagare varit verksamma vid amerikanska universitet. Även om en person är född i ett visst land, så är chansen - eller risken om man så vill - att vederbörande är verksam vid ett amerikanskt universitet när han eller hon får priset överhängande.

USA har alltså varit extremt framgångsrika på att locka till sig utländska forskare.

Karin Markides, professor i analytisk kemi, åkte själv till USA på 1980-talet.

Då var det nästan ett krav att åka utomlands för att kunna göra karriär som forskare i Sverige och då var USA ett naturligt val.

Trogna britter

Märkligt nog gäller detta inte USA:s europeiska "kusin" Storbritannien i lika stor utsträckning. Av landets 62 pristagare i naturvetenskapliga ämnen sedan 1901 har hela 52 stycken varit verksamma vid brittiska universitet.

Ett bra exempel på britternas ovilja att ta sig över Atlanten är årets fysikpristagare Peter Higgs. Den i dag 84-årige Higgs föddes i Newcastle upon Tyne 1929. Han erövrade sin doktorshatt vid Kings College i London 1954, gjorde sin belönade upptäckt tio år senare - då han förutsade den så kallade Higgs-partikeln - och är numera professor emeritus vid University of Edinburgh i Skottland.

Mer läsning

Annons