Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bakom murarna: Generaldirektören om den största utmaningen: "Dömda är inte särskilt välkomna ute i samhället"

Artikel 22 av 24
Bakom murarna
Visa alla artiklar

Rehabilitering och utbildning av intagna är inte den största utmaningen för Kriminalvården.
– Våra insatser och åtgärder spelar ingen roll om inte den frigivne är välkommen ut i samhället, säger generaldirektören Nils Öberg.

Annons

Människor som har avtjänat ett fängelsestraff har ofta en tuff väg att gå när de ska återanpassas till samhället. Ibland saknas både jobb och bostad och familjen kan ha vänt dem ryggen.

I ett sådant läge kan steget till ett återfall i missbruk eller brott vara kort.

– Den vanligaste fördomen vi möter inom Kriminalvården är att det bara handlar om förvaring och att det inte finns något meningsfullt innehåll. Det är fel. Jag möter en hel del förvåning när jag beskriver de kvalificerade åtgärderna som vi erbjuder. Något vi också möter är att alla våra klienter förväntas vara farliga och det ligger långt från vår världsbild, säger Nils Öberg.

Enligt honom måste allmänhetens inställning ändras, om återanpassningen ska lyckas.

– Det handlar om att inse att de här människorna också kan bidra till samhället om de får en chans. Vi jobbar inte med några andra än de vi alla möter på bussen eller i tunnelbanan,förklarar Öberg.

Samtidigt har utslussningsinsatserna med frigång, vårdvistelser och boende i halvvägshus minskat de senaste åren.

Nils Öberg tror att det delvis kan förklaras med att åtgärderna har blivit mer individanpassade.

– Vi satsar inte på volym utan på kvalité. Minskningen av insatser kan också bero på att många intagna har en kort strafftid, vilket gör det svårt att upprätta en bra utslussplanering.

Allmänhetens inställning måste ändras. gentemot människor som har avtjänat straff. Det anser Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg.

Nils Öberg berättar om hur Kriminalvården successivt utvecklas med hjälp av nya kunskaper, behandlingsprogram och utbildningsinsatser. Samtidigt är det viktigt att vårdkedjan fungerar, även när individen lämnar Kriminalvården.

En stor del av klienterna lider av psykisk ohälsa.

– När det gäller den biten har det bedrivits mycket forskning senaste åren för att man ska kunna förstå hur det kan påverka och förklara kriminaliteten. Vi har kunnat konstatera att det finns ett samband med exempelvis en ADHD-diagnos och risken för återfall i brott. Vi har också kunnat påvisa positiva resultat när vi behandlar för den diagnosen, effekterna av behandlings- och utbildningsinsatserna blir oändligt mycket bättre. Nu ser vi också att återfallen minskar, men det är för tidigt att säga exakt vad det beror på.

Resursbristen inom kommunernas socialtjänst och köerna till psykiatrin oroar.

– Det varierar mycket över landet vilken hjälp en människa får. Vi önskar så klart att det såg ut på ett annat sätt men det gör också att vi får försöka ta ett större ansvar, säger Nils Öberg.

En mycket stor andel av dem som kommer till Kriminalvården har en missbruksbakgrund.

– Samtidigt ser vi att missbruket minskar i de yngsta ålderskategorierna. Det kan vara en indikation på att problemen kan minska i framtiden. Sedan lång tid tillbaka har vi omfattande program för att hantera olika typer av missbruksproblematik och det kommer vi att fortsätta prioritera även framöver.

Utslussningsåtgärder är ofta en balansgång mellan risken får återfall i brott och de fördelar åtgärderna innebär.

– Vi tänjer inte på några gränser utan gör riskbedömningarna så gott det går. Det är klart att risken för att det händer något ökar ju mer utslussningsåtgärder vi gör, men det råder ingen brist på mod inom Kriminalvården när det gäller både att föreslå och genomföra utsluss och jag hoppas att samhället förstår den kopplingen.

Serien "Bakom murarna":

Serien "Bakom murarna":

Nu startar vår unika reportageserie om kriminalvården och livet i och utanför fängelset

Krönika: Häng med bakom murarna

Chatt: Prata, diskutera och dela med sig av dina erfarenheter

78 procent av de som varit frihetsberövade återfaller i brott inom tre år

Tomas har tillbringat en tredjedel av livet på kåken och grips ständigt: "Inte lär de mig något när jag sitter en månad"

Han ger sin kriminella pappa en sista chans

Barn saknar sina föräldrar oavsett vad de har gjort

Han ansvarar för säkerheten på superfängelset

Dömd till tio års fängelse för mordförsök: "Mitt brott är grovt, det är därför jag hamnat här, det är helt rätt"

Sysselsättning ett måste på anstalten – Anette leder arbetet: "Man blir mamma, pappa och psykolog"

Ljustadalen – en anstalt för endast kvinnor: "Vi har några barn per år här"

Emma och Saga om vardagen på kvinnoanstalten: "Tungt att tänka på att jag sitter här och kostar pengar"

Tredje gången gillt för Daniel: "Jag har svikit min familj många gånger"

Kriminalvårdsinspektören: "Det finns alltid hopp"

Viktigt bryta isoleringen i häktet

Det saknas en gräns för häktningstider

Frivården: "Klienterna blir allt yngre"

Sanna tar upp kampen för sina barn

Sannas syster: "Det känns som om jag har fått henne tillbaka"

Nova –brottsoffret som dömdes

Karin följer med på rättegången som vittnesstöd

När våldet fortsätter inne på anstalten

Barn resonerar kring brottslighet: "Tjuvar tar fina grejer för att ha det härligt hemma"

3250 kronor för ett dygn på anstalt

Alla artiklar i
Bakom murarna

Häng med bakom murarna

KRÖNIKA