Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bakom murarna: Barnen saknar sina föräldrar – oavsett vad mamman eller pappan har gjort

Artikel 18 av 24
Bakom murarna
Visa alla artiklar

På socialtjänstens familjeverksamhet Skeppet träffar Kristina Renard-Hård barn vars föräldrar kan ha missbruksproblem, vara kriminella och ibland sitter de i fängelse. "Vi försöker nysta i vad barnen brottas med. De är ofta oroliga och rädda och så saknar de sina föräldrar", säger hon.

Annons

Skeppet riktar sig till barn som är upp till tolv år gamla. Barnen kan träffas i grupper och ibland träffar personalen dem tillsammans med föräldrarna.

– Omkring 30 000 svenska barn har föräldrar som sitter i fängelse eller är knutna till frivården och det brukar innebära många frågor och känslor, säger Kristina Renard-Hård.

Läs även: "Jag har svikit min familj många gånger"

Läs även: Sanna tar upp kampen för barnens skull

Läs även: Emma och Saga om vardagen på kvinnoanstalten

Skammen är en sådan känsla och barnen är ofta stressade.

– De brukar tycka att det är jobbigt att ljuga för kompisarna om var föräldern finns. De kan känna oro över att klasskamrater kanske kan googla pånätet och läsa om vad föräldern har gjort och de kan även vara oroliga över att de själva ska bli kriminella.

Barnen kan också ha varit med om olika trauman.

– De kan ha varit med när polisen hämtade föräldern, det kan ha gjorts en husrannsakan och ha varit våldsamt men det kan de få hjälp med att bearbeta här.

Barn till föräldrar med missbruksproblem eller med ett kriminellt beteende känner ofta skam. Ilska och besvikelse kan vara andra känslor, säger Kristina Renard-Hård.

”Skamkompassen” är en förklaringsmodell om hur skam kan ta sig uttryck. Den kan yttra sig i förnekelse, den som skäms kan attackera sig själv eller andra och den kan leda till ett skamlöst beteende.

Barn som har den här sortens erfarenheter befinner sig i en riskzon.

– De behöver få information om vad som kommer att hända och för att de ska må bra måste de även få behålla en bra bild av föräldern. De måste exempelvis få tycka att pappa var dum när han stal i affären men att han är jättemysig när han spelar gitarr och sjunger. De måste både få vara arga och tycka om sin förälder.

På Skeppet hjälper Kristina Renard-Hård barn att bearbeta olika sorters känslor,

Skolan, idrottsföreningarna, olika kulturaktiviteter och nätverket kring utsatta barn är viktiga skyddsfaktorer.

– Barn behöver ha kloka vuxna omkring sig och handlar det exempelvis om en kompis till ens eget barn så kan man bjuda in dem till i sitt eget hem. Det kan vara bra om man bekräftar att man vet var föräldern är och låter barnet berätta om hur det känns.

Kristina Renard-Hård berättar om tillfredsställelsen hon känner när en förälder som missbrukar eller är kriminell försöker förändra sitt beteende och hon får hjälpa till med att stärka samspelet mellan föräldern och hans eller hennes barn.

– I det läget är det som förälder viktigt att barnet tillåts känna besvikelse och vara argt eller ledset, säger hon.

Fotnot: Kristina Renard-Hård rekommenderar SVT:s film Kom vi flyger, som handlar om ett barn vars mamma sitter i fängelse.

Alla artiklar i
Bakom murarna

Häng med bakom murarna

KRÖNIKA