Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Björklund: Kommuner saknar kompetens

Annons

Sverige rasar fortare än något annat land i den stora Pisa-rapporten om kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.

Kommunerna klarar inte av att driva skolor, enligt utbildningsministern.

I matematik som är årets huvudämne har resultatet rasat, men de svenska eleverna har också tappat stort i läsförståelse och naturvetenskap. Sverige ligger nu för första gången under OECD-genomsnittet i alla tre ämnen.

Inget annat land av 33 i undersökningen har fallit lika mycket som Sverige.

Utbildningsminister Jan Björklund säger på en pressträff att den svenska trenden är allvarlig, men att "den var förväntad". Han anser att ansvaret för resultatet är delat:

Kommunaliseringen har varit ett misslyckande. Att lyfta resultaten kräver en kompetens som de 290 kommunerna inte har, säger Jan Björklund.

Nu ska ett skolforskningsinstitut inrättas, lett av Skolverkets förre chef Per Thullberg.

Det finns en rad reformer som verkligen gör resultat, enligt forskningens bedömningar, säger Thullberg och tar mål och nationella prov i årskurs 3 som exempel. Lärarnas ämnesbehörighet, didaktiska och pedagogiska förmåga är avgörande.

På Folkpartiets hemsida kastar Björklund en stor del av skulden på S-regeringar.

"Eleverna hade gått alla nio åren i grundskolan med de gamla läroplanerna och gamla betygen. . . PISA 2012 är således inte en utvärdering av den nya skolpolitiken, utan spiken i kistan för den gamla".

Vi är förvånade av djupet och bredden i nedgången. Det är en kraftig försämring och allvarligt, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Professor Ulf P Lundgren, en av grundarna av Pisa-undersökningen, ser två huvudförklaringar till Sveriges fall:

1. Lärarnas tid går mer och mer åt att administrera kontrollverktyg.

Det kräver oerhört mycket arbete och det blir mindre tid för själva undervisningen, säger han.

2. Politisk misstro mot lärarna.

Att det går så långt att politiker går in och diskuterar om man ska ha kateder- eller gruppundervisning. Man skulle aldrig göra något sådant med läkare. Intresset för att bli lärare minskar.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är djupt oroad:

Sverige förlorar på alla fronter och vi befinner oss i ett allvarligt läge. Vi tappar både när det gäller de svagare och de högpresterande eleverna. Vi har sjunkit som sten.

Det andra lärarfacket, Lärarnas Riksförbund, kräver att staten tar över styrning och finansiering av skolan.

Hela 23 procent av de svenska eleverna är svaga läsare, det vill säga klarar bara att ta till sig och tolka de enklaste texter.

En svag läsare har svårt att läsa läroböcker på gymnasiet. De har också svårt att ta till sig informationstäta webbsidor, säger Ulf Fredriksson, docent i pedagogik och vetenskaplig ledare för Pisas svenska läsförståelsedel.

Han konstaterar att utvecklingen med allt fler svaga läsare kan ha påverkat resultaten i matematik och naturvetenskap.

Andelen elever som har utländsk bakgrund och alltså behärskar svenska sämre har ökat från 12 till 15 procent, men det förändrar bara resultatet marginellt, enligt Skolverket. Pojkar är längre under snittet än flickorna.

Shanghai är den stora totalvinnaren - så överlägset att skillnaden mot övriga i undersökningen motsvarar tre extra skolår, enligt OECD:s uppskattning.

Fakta: Ur Pisamätningen

I matematik är snittet 494 poäng. De svenska 15-åringarna fick 478, efter att tidigare ha legat kring 500 poäng och som mest på 510. Sverige har därmed tappat mest av alla länder som gjorde testet förra gången matematik var huvudämnet, 2003.

De kinesiska eleverna i Shanghai nådde 613. Finland, som tidigare utmärkt sig med toppresultat, fick 519 poäng - fortfarande väl över snittet, men sämre än tidigare och efter Estland.

Totalt räknas 12,6 procent av alla deltagande elever som högpresterande i matte, det vill säga nivå 5 eller 6 i den sexgradiga skalan. I Shanghai nådde hela 55,4 procent av eleverna denna toppnivå - i Sverige åtta procent.

I läsförståelse låg OECD-snittet på 496. De svenska 15-åringarna fick ett medelvärde på 483, ett markant tapp jämfört med 516 poäng år 2000. Bara tre länder är nu sämre än Sverige på läsförståelse - 2000 hade bara tre länder ett bättre resultat.

I naturvetenskap låg OECD-snittet på 501, medan de svenska 15-åringarna nådde 485. Det kan jämföras med Shanghaielevernas 580 poäng. Återigen utmärker sig Sverige med att ha tappat mest över tid.

Mer läsning

Annons