Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Backholm Bohlin: Skatten lär inte kunna sänkas de kommande åren oavsett regering

Annons

Skattesystemet är ett lapptäcke av avdrag, subventioner och undantag. Avdrag för Rut- och Rot-tjänster, subventioner av elbilar och vindkraft; momsen är 25 procent med undantag för till exempel böcker och livsmedel – listan på exempel kan göras lång. Det går att argumentera för och försvara var och en av de där sakerna, men i en större översyn av skattesystemet bör det uttalade syftet vara att göra systemet mer enhetligt och överblickbart.

Det kommer sannolikt inte att finnas något större utrymme för att sänka det totala skattetrycket på något avgörande sätt de kommande åren. Landets kommuner och landsting kommer att behöva mer pengar.

Att införa en enhetlig moms och reducera mängden avdrag kan vara en väg framåt.

Såväl polis som resten av rättsväsendet behöver stärkas för att kunna ta krafttag mot gängkriminaliteten och det eskalerande våldet som följer i dess spår. Staten bör nu reformera skattesystemet så att beskattningen av inkomster kan sänkas och i stället tas hem på andra håll. Att införa en enhetlig moms och reducera mängden avdrag kan vara en väg framåt.

Det talas också ofta om en grön skatteväxling där sänkta inkomstskatter finansieras av högre miljöskatter. Det låter klokt, men vad syftar de högre miljöskatterna till? Miljöpålagor, till exempel på koldioxidutsläpp eller bensin, ska prisa ut dessa alternativ från marknaden och göra miljövänligare alternativ mer attraktiva. Är man lyckosam i detta arbete kommer det totala skatteuttaget att minska när konsumenterna lämnar de högt beskattade miljöbovarna.

Personer som äger stora och dyra villor i attraktiva storstadsområden har fått kraftigt sänkta avgifter.

Är syftet i stället att öka statens skatteintäkter så bör man alltså hitta mer beständiga saker att beskatta. I efterhand är det lätt att konstatera att den avskaffade fastighetsskatten inte har fallit ut på ett rimligt sätt ur ett fördelningspolitiskt hänseende.

Personer som äger stora och dyra villor i attraktiva storstadsområden har fått kraftigt sänkta avgifter medan personer på landsbygden knappt har sett några effekter alls. Fastighetsskatten som den var utformad innan Alliansregeringen avskaffade den hade sina brister, inte minst var det orimligt att personer som ägt sin fastighet länge och därmed varit med om en kraftig värdestegring ibland inte hade råd att bo kvar på grund av skatten. Men bortsett från denna sidoeffekt, som borde gå att komma runt, så är det rimligt att återinföra någon form av fastighetsbeskattning igen. Fördelningspolitiskt är det också logiskt eftersom de dyraste villorna nästan uteslutande också ägs av personer med de högsta inkomsterna.

Det finns sannolikt en historisk möjlighet just här och nu att påbörja en nedtrappning av ränteavdragen.

Det är också rimligt att göra någonting åt ränteavdragen om en större översyn av skattesystemet görs. Det finns sannolikt en historisk möjlighet just här och nu att påbörja en nedtrappning av ränteavdragen i och med att allt talar för att vi kommer att få se låga räntor ytterligare ett bra tag.

Annons