Mitt första möte med Jonathan under året var på Brux Festvåning den 14 februari vid Ö-vik Storbands galakväll där sexton sångare fick prova på att sjunga solo inför en hänförd publik. Det var så mycket glädje och gemenskap som kom fram, så visst passade det då bra att Jonathan valde Queens låt ”We are the champions” för alla blev ”champions”, mycket tack vare programledaren Anders Olssons familjära småprat med dem efteråt.
Den 9 juli sammanstrålade Jonathan med Sara Karlsson från Seltjärn i Gullängets kyrka. Det blev en underbar konsert med bästa tänkbara start med ”Himlen är oskyldigt blå” där Sara Karlsson sjöng första stämman och Jonathan andra vid flygeln. Sara och Jonathan turades om vid flygeln och det blev en fantastisk dynamik med solon och duetter. Det här blev sommarens absoluta höjdpunkt för mig och det är bara att hoppas att deras avslutning med ”Den blomstertid nu kommer” kommer tillbaka till sommaren 2021.
I höst har jag hört Jonathan sjunga som solist vid två gudstjänster. Först i Själevads kyrka söndag före domsöndagen. Med prästen Ulla-Britt Sundins fingertoppskänsla skapades lugn, harmoni och trivsel i kyrkan. Jonathan ramade in gudstjänsten med tre framträdanden, som avslutades med ”Tårar från himlen”. En mycket stark avslutning som framkallade både tårar och applåder.
I Gideå kyrka på andra advent var det stängt för besökare, men jag var ändå på plats inbjuden av Jonathan Wåhlstedth. Gudstjänsten direktsändes på Facebook och jag kunde följa växelspelet mellan präst och kantor till underbar solosång av Jonathan. Så passande inleddes gudstjänsten med ”Tänd ett ljus” och avslutades med ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt”.
Jonathan är som klippt och skuren för att komma in som solist i gudstjänster både i en fullsatt kyrka och en tom kyrka. Jonathan fyller rummet med sin blotta närvaro.
Kjell Larsson,
Näraskribent
