Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ansvarslöst lägga ned Komvux i Ö-vik – utlandsfödda och integration glöms bort

Artikel 20 av 37
Besparingarna inom skolan i Örnsköldsvik
Visa alla artiklar

Annons

I och med Örnsköldsviks bildningsnämnds beslut att lägga ner Komvuxgymnasieutbildningar för att istället erbjuda distansutbildning, blir det tydligt att beslutsfattarna helt och hållet glömt två viktiga perspektiv: de utlandsfödda och integrationen. Det är förvånande, för att inte säga oroande, i en tid då dessa två aspekter hör till de allra viktigaste samhällsfrågorna.

Närmare 200 elever som studerar gymnasiekurser på Komvux i Örnsköldsvik är utlandsfödda, och verksamhetens öde är därför inte enbart en fråga om strategier för utbildning, utan också strategier för integration – och därmed en fråga om vårt hela samhällsbygge i både bred och långsiktig bemärkelse.

Därför följer nu några argument för varför en nedläggning är en dålig idé.

1. Den sociala aspekten av att gå till skolan och träffa studiekamrater är extra viktig för nyanlända/utlandsfödda. Det kan vara den enda platsen man kommer i kontakt med majoritetssamhället och svenskfödda. Att läsa på distans innebär färre möjligheter till dessa möten, vilket ökar risken för segregation och social isolering.

Om detta förslag blir verklighet kommer konsekvensen bli att många nyanlända kommer välja att flytta till en annan kommun, där möjligheterna till studier är bättre.

2. Kunskapssyn, och därmed studieteknik, är något som skiljer sig mellan kulturer. För utlandsfödda är det nyttigt att i mötet med lärare och svenska studenter få ta till sig den svenska skolans sätt att se på kunskap kontra färdigheter, och att få veta hur man förväntas studera och vad man förväntas prestera. Omställningen från andra länders mer auktoritära pedagogik med fokus på memorerad kunskap, till den svenska skolans ”elevcentrerade” arbetsmetoder och fokus på självständigt, kritiskt tänkande kan vara stor. Även med en studiehall där det finns lärare som hjälper till (dock enbart på elevens eget initiativ, bör tilläggas) går det inte att jämföra med en ämneslärare och lektioner med tydlig struktur. Och inte att förglömma vad en klapp på axeln eller uppmuntrande ord, från en lärare som känner dig, kan betyda de stunder då du tvivlar på om du faktiskt kommer klara en utbildning på ett språk som inte är ditt modersmål.

3. Om detta förslag blir verklighet kommer konsekvensen bli att många nyanlända kommer välja att flytta till en annan kommun, där möjligheterna till studier är bättre. Vill vi behålla våra nya kommunmedborgare? Dessutom: För nyanlända som kommer till Örnsköldsvik är det viktigt med goda förebilder; andra invandrare som klarat skolan och skaffat sig ett jobb. Vi bör göra allt vi kan för att skapa dessa goda förebilder – inte sätta upp hinder!

4. Hur går detta ihop med kommunens tankar om internationalisering? I kommunens internationella strategi står att: ”Örnsköldsviks kommuns internationella arbete ska synliggöra Örnsköldsvik i världen”. Vi anser att vi även bör synliggöra världen i Örnsköldsvik, genom att satsa på de elever som kommit till oss från andra länder! Menar vi allvar med att vi vill internationalisera kan vi börja där vi står.

Att lägga ner Komvux gymnasieutbildningar vore en ansvarslös hantering av våra gemensamma resurser – såväl de ekonomiska som de sociala.

Johanna Lundström och Shoayb Ibrahimi, Grannskapet – en ideell förening för integration i Örnsköldsvik

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel