Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya regler ett lyft för den lokala maten

/

EU har sagt sitt.
Det ska inte längre vara bara prislappen som avgör när kommuner och landsting upphandlar varor och tjänster.
För den lokala matproduktionen kan de nya reglerna bli ett lyft.

Annons

Förra veckan klubbade EU-parlamentet ett nytt direktiv. Det innebär att det inte längre behöver vara prislappen som är det avgörande när den offentliga sektorn ska upphandla varor och tjänster.

Det handlar om mycket pengar. Bara i Sverige beräknas värdet av den offentliga sektorns upphandlingar till cirka 600 miljarder kronor.

Några som vädrar morgonluft är lokala matproducenter, bland annat inom Västernorrlandsgården som har ett 50-tal anslutna lantbrukare och mathantverkare. Det nya direktivet gör det nämligen lättare att ställa krav på bland annat djurhållning och miljöpåverkan; även miljömärkning ska kunna spela roll.

Mat som produceras lokalt, med korta transportsträckor och liten miljöpåverkan, kan därmed bli ett alternativ trots dyrare pris. Dan Tjell, projektledare för Smakstart i Västernorrland, ser nya möjligheter öppna sig för lokala matproducenter.

– Visst har det gått att ställa vissa kvalitetskrav även tidigare, men det har inte varit så tydligt, säger han.

Under den senaste upphandlingen av Sollefteå och Kramfors kommuner var Västernorrlandsgården med. Innan dess hade man haft ett antal träffar med matproducenter för att diskutera upplägget.

– Innan upphandlingen läggs ut finns det möjlighet att prata öppet. Kramfors-Sollefteå har gjort ett jättebra jobb för att kunna få in lokala leverantörer, det handlar mycket om hur kommunerna formulerar underlaget, säger Dan Tjell.

I Sollefteå och Kramfors bröts upphandlingen ned i mindre delar. I Örnsköldsvik, däremot, var leverantörerna tvungna att bilda sig för samtliga leveransställen i kommunen.

– Då blir det omöjligt för må aktörer att lägga anbud. I Sollefteå och Kramfors kunde Västernorrlandsgården i alla fall vara med och svara. Vi kan i första hand leverera nötkött och en hel del potatis; i övrigt har många små odlare med egna säljkanaler.

Men till sist avgjorde priset

– Vi hamnade 30 till 50 procent högre än de som tog hem upphandlingen. Men en så stor leverantör har möjlighet att justera priserna på ett sätt som vi inte kan, speciellt då avtalen räcker över flera år; det vore bättre för oss med kortare avtal. Vi måste tjäna pengar från det första kilot som säljs, det behöver inte de stora.

Eftersom producenter av lokal mat ofta arbetar småskaligt krävs det endera att flera går samman – eller att upphandlingen ger utrymme även för den lilla producenten.

– Det beror på hur upphandlingen formuleras, säger Dan Tjell.

– Att kunna samdistribuera varorna är också en viktig del. Om varje liten leverantör ska svara för transporterna blir det dyrt och krångligt; bättre vore om till exempel kommunen har en leveranscentral och sedan svarar för utkörningen.

I Sollefteå välkomnar kostansvarig Monica Näsholm större möjligheter att handla lokalt.

– Vi försöker redan nu, vi har till exempel potatis från Rossö gård, färskt bröd från Wienerbageriet och mjölk från Norrmejerier. Vi vill verkligen gynna det lokala, så långt det går, säger hon.

Mer läsning

Annons