Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finansiella problem för hundskolan

Annons
Finansiella problem för hundskolan

Hundskolan i Sollefteå har problem att finansiera vissa av sina specialhundar. Man kan inte själv bekosta utbildningen utan måste söka pengar på annat håll.

Under tisdagen diskuterade landshövding Gerhard Larsson situationen med Lennart Nolte från SRF Iris, ägare av Hundskolan.

Hundskolan i Sollefteå är en anrik verksamhet som under många år haft en nyckelposition i Sollefteå. Den är än i dag en viktig arbetsgivare med stor dragningskraft som också sysselsätter en rad egenföretagare med hunddressyr som specialitet.

Men omställningen från statlig regi till privat har inte varit smärtfri och man dras fortfarande med problem att anpassa verksamheten till marknadens förutsättningar.

- Basverksamheten med ledar- och sökhundar fungerar väl; problemen ligger snarare i ett antal utvecklingsprojekt som exempelvis rehabhundar och minhundar, säger Gerhard Larsson.

Hundskolan kan själv inte bekosta hela utbildningen av dessa hundar utan måste hitta utomstående finansiärer. När det gäller rehabhundarna, till exempel, får hundskolan i dag ekonomisk uppbackning från länsstyrelsen via EU-medel. Minhundarna, å andra sidan, finansieras via olika projekt:

- Det belastar den ordinarie verksamheten vilket är en svår situation på sikt; det gäller ju också att hitta köpare till de färdiga hundarna, menar Gerhard Larsson.

Rehabhundarna fyller en viktig funktion för personer med olika former av handikapp. Deras sociala värde är omätbart men huruvida ekonomin går ihop eller ej är osäkert. En rehabhund kostar cirka 250 000 kronor i inköp, men, som landshövdingen uttrycker det, det finns ingen "naturlig köpare" av djuret.

- De fyller en stor mänsklig funktion, därom råder intet tvivel, säger han.

- Men vem skall köpa hunden? försäkringskassan? kommunen? sjukvården? arbetsförmedlingen? Det finns ingen naturlig köpare; dessutom bör nyttjandet av en inköpt rehabhund i slutändan bli en samhällsekonomisk vinst.

Hittills är det osett om inköpet av en rehabhund verkligen innebär ett samhällsekonomiskt överskott med hänsyn till eventuella minskade kostnader för sjukvård, terapi och annat. För att komma till klarhet bland annat med denna fråga blir nu Hundskolan föremål för en utvärdering som beräknas vara klar tidigt i höst.

- Man måste också ta hänsyn till vilket alternativet till rehabhund skulle vara, konstaterar landshövding Larsson.

katarina östholm

0620-257 90

katarina.ostholm@tidningen.to

Mer läsning

Annons