Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Yrvädret från Hanabäck – Gerda Dahlberg

/
  • Bröllop i Hanabäck den 15 juni 1946 mellan Gerda Andersson o Bror Dahlberg. Familjen bosatte sig i Överön. Foto inlämnat av Gudrun Hansson
  • Bild tagen 1955 hemma hos mormor Annéa Andersson. Längst upp på bron står Ronny, Berit o Gudrun. Nedan för står Ivan och Solveig, medan kusinen Kent Lundberg står på backen.  Foto inlämnat av Gudrun Hansson
  • Gerda Dahlberg förbereder baket genom att göra lämpligt stora bollar att kavla ut. Foto inlämnat av Gudrun Hansson
  • Så här kan det se ut i bagarstugan när Gerda lär ut konsten att kavla. Foto inskickat av Solveig Juhlén
  • Så här startade Teaterspegeln 1984 med skådespelarna Åke Österberg, Kerstin Berggren, Rubin Andersson, Gerda Dahlberg. Gruppen leddes av Birgit Andersson Tjäder
  • Sittande Vivi Andersson, Gertrud Lundberg, Mona Andersson, Gudrun Hansson, Sylvia Andersson. Stående Rubin Andersson, Marie Tjärnström, Ronny Dahlberg, Mats Andersson, Klas Göran Hansson, Ove Nordin, Eleonore Nordin. Gerdas släkt samlad på Bycirkeln den 14 april 2016.

Yrvädret från Trollhättan har man väl hört talas om, men på bycirkeln i Nävertjäl pratades om yrvädret från Hanabäck.

Annons

Epitet kommer väl till pass när man skall beskriva Gerda Dahlberg (1924–2011). Märta Sjöberg, mindes Gerda som sprallig och duktig i skolan. De var bänkkamrater och Gerda var kvick på att hjälpa Märta i teckning. Märta sa att det blev stora AB och att det var Gerdas förtjänst. Frågan är om det inte fanns ett litet yrväder i Nävertjäl också. Märta Sjöberg har en förmåga som få att få hela salen att skratta. Hon har haft roligt i sitt liv och skulle vilja börja om från början fick vi höra.

Gerda var levnadsglad och snart bar det iväg ut på dans till Flora och Överhörnäs. Hanabäcks pojkarna behövde hjälp med att lära sig dansa, så Gerda fick rycka in. De skulle inte bara behöva stå och titta på. Gerdas lillasyster Gertrud (Lundberg) ville också ut i svängen och roa sig. Att systrarna var omsvärmade framgick med all tydlighet av de olika fotona som visades under kvällen. Några namn på friarna ville Gertrud inte yppa, men vi kunde i alla fall känna igen en gammfriare, Rune Hammarsten Domsjö, som lär haft ett gott öga till Gerda.

I Galasjö fanns bröderna Albert, Bror och Yngve Dahlberg. De började slå sina lovar i Hanabäck och resultatet lät inte vänta på sig. Bror ville bums ha Gerda Andersson, som inte kunde stå emot utan blev med barn. Efter att dottern Berit fötts så stod bröllopet i Hanabäck den 15 juni 1946. Det blev ytterligare 5 barn innan det tog stopp 1956. På plats hade vi Gerdas barn Ronny och Gudrun, medan Ivan var bortrest. Berit, Solveig och Agneta bor i Stockholm och kunde givetvis inte komma som gäster.

Vi pratade om hur duktig Gerda var på att baka tunnbröd. Hon har utbildat ett antal nybörjare och då krävs kunskap, tålamod och uppmuntran. Allt detta hade Gerda, som klev upp klockan tre när det var dags att baka, bara för att få kväll någon gång. Men först skulle en stöpa på 30 l kavlas ut. För att hinna med i Gerdas takt fick man skaffa två önna tagare berättade Ingrid Andersson.

I den gamla Bygdegården startade Birgit Andersson Tjäder Teaterspegeln. Den första pjäsen som spelades var Vilhelm Mobergs Marknadsafton. Gerda hade där en bärande roll. I samma pjäs deltog också Rubin Andersson, Åke Österberg och Kerstin Leonhed.

Att Gerda var rapp i truten kunde Hasse Andersson vittna om. Hasse och Birgitta var på dans i Moliden. Hasse bjöd upp Gerda och undrade hur hon kunde vara här då hon hade fått hem ungdomarna från Stockholm. Nog gick det bra svarade Gerda – de hade gått och lagt sig.

Klas Göran Hansson kunde visa på en annan sida av sin svärmor. De satt tillsammans med Gerda och tittade på fotboll på tv. Rödvitklädda Arsenal höll Gerda på, men laget hade svårt att göra mål. Gerda sa att de måste försöka komma runt på kanterna. Det gick en stund, sedan så sa Arne Hegerfors att Arsenal måste försöka komma runt på kanterna. Tablå.

Ja, man kan förstå att tiden går fort då man har ett så tacksamt objekt att prata om. Bycirkeln är slut för den här gången, men det känns som det måste bli en fortsättning. Gerda hade ju två bröder och en av dem skulle jag nog vilja påstå har fått en släng av samma slev som Gerda. Ett yrväder till alltså. Var det inte så man också sa om Karlsson i Vilhelm Mobergs Hemsöborna.

Kjell Larsson

■■ Vill du skicka in en läsarartikel – använd det här formuläret .

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Allehanda Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Allehanda Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Mer läsning

Annons