Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vill hjälpa frigivna i Kenya

/
  • Fängelsets nuvarande chef Samuel Nouto träffade Hans-Göran Björk, Tältmissionens operativt ansvarige för Exit-programmet, i början av oktober.
  • Tältmissionen arbetar i fängelset Shimo La Tewa sedan 2006 med bibelskola och själavård. Bilden är från 2007.

Hoppets stjärnas tidigare frontfigur Lennart Eriksson lägger nu all sin tid och kraft på Tältmissionens arbete. I januari bär det av till Kenya för att arbeta med ett program för frigivna fångar.

Annons

Efter sommaren har Lennart Eriksson lämnat över ledningen av Hoppets stjärna till sin syster, Ulrika Kallin, för att i stället leda Tältmissionen.

– Infrastrukturen har byggt på relationen som missionen byggt upp med kyrkorna, som har gräsrotsperspektivet. Sedan pappa dog 2006 har det blivit lite eftersatt. Vi måste jobba mer med kyrkorna, och påverkan mot barnens föräldrar. Kyrkan kan göra hembesök, säger Lennart Eriksson.

– Jag vill satsa på den mänskliga infrastrukturen runt om, att den ska bli stärkt. Jag har sett och upplevt så många föräldrar som blivit nya på insidan och barnen har vunnit på det, säger han, och syftar på när någon blivit frälst.

Till att börja med har Tältmissionen tagit upp kontakter i Kenya angående missionens fängelsearbete.

80 procent av fångarna i Kenya blir återfallsförbrytare. Shimo La Tewa-fängelset i Mombasa med 3 000 fångar har varit ett av de mest beryktade i landet. Under lång tid försökte Tältmissionen komma in på fängelset, men inte förrän det kom en fängelsechef som själv var kristen välkomnades de.

– 2006 fick missionärerna komma dit och hålla väckelsemöten och bibelskola. Tre år senare hade 300 fångar blivit omvända.

Då blev han själv inblandad och funderade på vad man kunde göra för fångarna när de blir fria, för att de inte skulle återfalla i brott.

– Vi arbetade fram ett behandlingsprogram för frigivna fångar och gav till fängelsechefen Wanini Kereri 2009. Men sen hände ingenting.

– Man ska inte komma med svenska modeller och trycka ner i halsen – de måste anpassa dem till lokala förhållanden, säger han och fortsätter:

– Nu har hon blivit en av ansvarspersonerna på högsta nivå i Nairobi, och har skissat på ett nationellt program för fångvårdsanstalterna. Vi har fått en inbjudan att delta. Vi ska inspirera, ge dem råg i ryggen och bidra till finansieringen av ett pilotprojekt på Shimo La Tewa-fängelset.

Exit-programmet innebär bland annat att en frigiven ska ha någonstans att sova och mat att äta under de första dygnen utanför fängelset.

– Den första tiden är så extremt avgörande. Det ultimata vore att hitta en sysselsättning direkt, men det är svårt även i vårt land, säger Lennart Eriksson och fortsätter:

– Kyrkan är en viktig del, den kan omsätta sin tro i handling. Sannolikheten att inte återfalla i brott är större för en förnyad fånge, därför är besöksverksamheten i fängelset viktig. Gör väl, var god, gör gott – det handlar om att tänka rätt och följa vad Jesus säger.

Ser du inga svårigheter med det här arbetet?

– Nej. Det har fått sätta sig, rotat sig lokalt och de har själva utarbetat programmet. De stora hindren är redan avklarade; acceptansen och att ta emot oss i fängelset. Resursfrågan är den svåra frågan, nationellt. Vi kan hjälpa till att finansiera pilotprojektet, säger han och fortsätter:

– Pilotprojektet behövs för att man ska kunna mäta, undersöka och testa innan man kan pröva det nationellt. Det har jag lärt mig från överallt där vi varit; man ska ha ett framgångsrikt pilotprojekt. Det ska vi satsa på.

I mitten av januari bär det iväg till Mombasa i Kenya för honom och kollegan Hans-Göran Björk, för att delta i ett styrelsemöte i den kommitté som ska arbeta med Exit-programmet.

– Det finns en dimension till. Det finns många kvinnor i fängelset. Många prostituerade med barn, oönskade barn, som blir satta på barnhem. Det blir en utmaning att ta tag i, men jag har inte kommit dit än, säger Lennart Eriksson.

Mer läsning

Annons