Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Västernorrland är sämst i klassen

Föräldrarna måste höja förväntningarna på sina barn.
För de flesta elever räcker inte med att enbart sikta mot godkänt.
– Vi får inte bara vara "lagom", säger Birgith Olsson Johansson (S).

Annons

Den stora undersökningen Pisa 2012 slog ned som en bomb i den svenska skoldebatten: Sverige är det land inom OECD vars resultat har försämrats mest.

Men om det är illa ställt i "bildningslandet" Sverige så är det ännu värre här i Västernorrland.

Länet har landets sämst utbildade ungdomar. Lägg därtill en skenande ungdomsarbetslöshet.

Nu ger bildningsnämndens ordförande Birgith Olsson Johansson (S) sin syn på situationen.

– Mycket handlar om traditioner, om synen på kunskap som också kommer hemifrån. Att vidareutbilda sig, gå på universitet, den traditionen har vi inte riktigt i Västernorrland i förhållande till andra län, säger hon.

Ser man till grundskolan är siffrorna bedrövliga. Enbart 67 procent av alla pojkar och 78 procent av alla flickor i Västernorrland går ut med godkänt i alla ämnen i nian. Motsvarande siffror för riket är 73 procent för pojkar och 80 procent för flickor.

Detta är inget Norrlandsfenomen. De andra skogslänen Jämtland, Västerbotten och Norrbotten utlevererar en större andel godkända elever än riket.

Därtill handlar det inte heller om föräldrarnas utbildningsbakgrund eller hur elever med utländsk bakgrund presterar i förhållande till svenska elever. När Västernorrland jämförs med riket blir det underbetyg på alla fronter.

Verkligheten rimmar helt enkelt illa med länets formulerade skolvisioner:

"I Västernorrland finns de bäst utbildade medborgarna. Det skapar tillväxt, innovation och förnyelse. Utbildningen i länet stimulerar nytänkande, innovationskraft, attraktion och framtidstro. Det ger unga kunskap, lust och motivation att stanna i länet eller att flytta hit. Västernorrland är ett utbildningslän."

– Det kommer inte ske i morgon. Det tar tid att vända skutor. Men jag tror att vi gemensamt kan hjälpas åt och ta av varandras goda exempel, säger Birgith Olsson Johansson.

För att möta utmaningen håller de sju Västernorrlandskommunerna på att arbeta fram en regional utbildningsstrategi, som är ute på remiss.

Ett av få kvantitativt formulerade resultatmål i strategin är att alla elever i grundskolan ska nå minst betyget E i alla ämnen.

E är just godkänd och det näst sämsta betyget på skalan. Att sätta resultatmålet högre, till åtminstone mittenbetyget C upplevs inte som realistiskt i Västernorrland.

– Eftersom vi i dagsläget har så många som inte når till godkänt så tycker jag att E är ett offensivt mål. Men självklart ska vi försöka nå ännu högre. Men jag tycker att vi inte ska hoppa alltför långt.

Men det gäller att skynda sig. Västernorrlänningarna halkar efter och invånarnas utbildningsnivå sjunker i relation till Sveriges befolkning i stort.

Birgith Olsson Johansson är inte rädd att sticka ut hakan. På den direkta frågan instämmer hon i uppfattningen att det inte är så mycket av en prestation för en elev att få E, godkänt i alla ämnen.

– Nämen självklart. Men det är en helt annan sak om vi pratar om alla elever i skolan. Vi måste alltid utgå från varje enskild elev, alltså vilka förväntningar man ska ha. Vi får inte bara vara "lagom".

– Vi har en förmåga att vilja vara lagom, att inte vilja sticka ut. Tidigare så var vi nöjda med en godkändnivå allmänt och då hade man det som mål i skolan, blev man bara godkänd så var det bra. Men vi ska ju få våra elever att sikta ännu högre.

Ordförande tycker det är rimligt att lärare såväl som föräldrar har höga förväntningar på sina elever och barn.

– Över huvud taget handlar det om förväntningar, då både hemifrån som av de enskilda lärarna i skolan. Att man har höga förväntningar, att eleverna vill och kan, är en av framgångsfaktorerna när man tittar på forskningen, säger Birgith Olsson Johansson.

Mer läsning

Annons