Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Underbetyg för skolmaten

/
  • Linnea Dahllöf, Gabriel Lindgren och Maja Norman i årskurs åtta på Ängetskolan tycker att maten ofta passar deras smak – och när den inte gör det finns möjlighet att påverka menyn.
  • Ängetskolans köksledare Ann-Christin Svensson använder sig av skolans matråd för att bestämma i hur listorna ska utformas.

Få saker diskuteras så mycket i skolan som maten.
Eleverna vet vad de vill äta – och vad de inte vill bli serverade.
Och på Änget finns det de som lyssnar.

Annons

Enkätsvaren från årskurs åtta talar sitt tydliga språk.

Maten får inte godkänt. Inte ens nära, faktiskt. Och minst lika illa är att det går med raketfart åt fel håll.

De svar som samlades in 2009 sa att ungefär en tredjedel av de som deltagit i enkäten ansåg att maten var bra. Ingen siffra att vara jättestolt över, men heller inte katastrof. Den senaste enkäten har gett ännu tråkigare svar. Tappet är stort. Nu är det inte ens 20 procent, mindre än var femte elev, som ger maten godkänt.

Kombinerar man matbetyget med svaren om möjlighet att vara med och påverka vilken mat som serveras så får man en bild som inte ser positiv ut.

I åttan är det 73 procent som uppgett att de vill vara med och påverka vilken mat som serveras. Bara 15 procent anser sig få vara med i processen.

Just bristen på medbestämmande är något som docent Göran Bostedt lägger vikt vid när han kommenterar den rapport han varit med om att författa utifrån 900 elevsvar.

På Ängetskolan får åttorna Linnea Dahllöf, Gabriel Lindgren och Maja Norman representera när det gäller att uttala sig om maten som serveras. Det mycket korta svaret från trion är att maten oftast är bra.

Om det inte vore för fisken.

– Om man ska se till en rätt så är det helt klart fisk som många inte tycker om.

I tisdags var det pasta med kycklingsås, på Ängetskolan, och den rätten var det inte många som klagade på.

– På onsdagar har vi klassråd. Om det är frågor om maten så går det bra att ta upp dem då. Sedan tar vi frågorna eller förslagen vidare till Änget IF, säger Linnea Dahllöf.

Får ni vara med och påverka?

– Ja, det får vi. Lärarna tycker bara att det är bra om vi också tycker något.

När Linnea, Gabriel och Maja tänker efter ett slag så kommer de snart på en sak som ändrades sedan ett antal elever på skolan hade tyckt till i samma riktning.

– Det var inte så roligt att äta potatisen när den serverades skalad, det var som en gummihinna på den. Så vi undrade om vi inte kunde få oskalad potatis i stället.

Och så blev det.

– Oftast har personalen tid att prata med oss i matsalen, och de gör så gott de hinner för att hålla rent och snyggt.

Köksledaren Ann-Christin Svensson vet bättre än de flesta andra hur det går till på skolor. På Ängetskolan har hon visserligen gjort bara två år, men totalt inom skolmaten har hon 40.

– Det är fiskgratängen som eleverna ogillar mest. Jag tror det beror på att det inte syns riktigt vad det är för mat eftersom det är hopblandat. Som en gryta, säger Ann-Christin.

– Här fungerar det jättebra. Jag pratar med eleverna, och de får vara med och påverka i de matråd som finns.

Mer läsning

Annons