Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tak över huvudet – men sedan då?

/
  • Närmare 80 flyktingar från bland annat Syrien, Eritrea och Somalia anlände nyligen till Mellansel, där receptionen för de nyinflyttade var stängd dagen efter att de hade kommit.

Att ta emot hundratals flyktingar kräver omfattande insatser - och inte alltid smidiga. "Byråkrat-Sverige möter krigets Syrien".

Annons

Flyktingarna tas varmt emot med välutrustade lägenheter på landsbygden i Örnsköldsvik.
Men sedan?
– Ja, sedan finns det mer att önska, det känner vi till. Det kan bli så när Byråkratsverige möter krigets Syrien, säger Sofia Öhvall-Lindberg, pressinformatör på Migrationsverket.

Sofia Öhvall-Lindberg känner inte till detaljer om hur det gått till när nära hundra flyktingar från bland annat Syrien, Eritrea, Somalia och Afghanistan kommit till Mellansel och Björna de senaste två veckorna – men hon har förstås kännedom om att det skett.

Öhvall-Lindberg berättar att Migrationsverket och Sollefteå och Kramfors fattade beslut för ungefär ett år sedan om att de kommunerna skulle ta emot ett antal flyktingar. Om Migrationsverkets pressinformatör minns rätt kopplades Örnsköldsvik på någon gång efter årsskiftet.

– Man kan tycka att det varit känt under lång tid att Örnsköldsvik ska ta emot flyktingar, men några månader är inte så länge. Det är omfattande insatser som krävs för att få allt att fungera så bra som möjligt.

De första flyktingarna kom till Mellansel på en tisdag.

På onsdagen var receptionen i hyreshuset stängd.

– Man kan diskutera om det där var så klokt, med tanke på när de anlände till Mellansel. Vi hade bestämt att alla Migrationsverkets receptioner skulle vara stängda på onsdagar i september.

Men i de nya Mellanselsbornas värld existerade knappast veckodagar i det läge de befann sig.

– Nej, knappast. När man tänker efter ett slag så inser man att receptionen skulle ha hållits öppen för dem. Självklart hade de här människorna massor med frågor som de ville ha svar på så fort som möjligt.

Hur går det till när Migrationsverket bestämmer vilka kommuner som ska te emot flyktingar?

– I Örnsköldsviks fall vet jag inte hur det var, men antingen tar vi kontakt med kommunen – eller så är det tvärtom.

Vad händer om en kommun säger nej till att ta emot flyktingar?

– Det är sällan några problem. I praktiken kan Migrationsverket gå emot kommunerna och åberopa nyetableringsrätt.

När lämnar Migrationsverket över ansvaret till kommunen?

– Migrationsverket har ansvaret hela prövotiden därefter tas det över av arbetsförmedlingen.

Är det svårt att hitta lediga lägenheter?

– Hittills har det gått bra. Vi har anläggningar som används efter behov.

Hur resonerar ni kring utrustning i boendena?

– Det är vi som köper in det som finns, det finns ett regelverk för det. De som vill får sedan köpa ytterligare utrustning.

Vad har de för ekonomiska förutsättningar för det?

– Det är olika. Dagersättningen behovsprövas. Den ligger på 71 kronor för ensamstående och 61 kronor för sambos. Barnersättningen ligger på mellan 24 och 47 kronor. För köp av exempelvis glasögon och vinterkläder kan man söka särskilda bidrag.

– Den ordning som var på 90-talet gäller inte i dag. Nu behövs frivilligkrafter, och nu behovsprövas bidragen. Tanken är att flyktingarna ganska snabbt ska bli kapabla att sköta sig själva.

Vilka får stanna i Sverige – och hur går det till när det bestäms?

– Det görs en prövning i Boden. Förhoppningsvis kan det på sikt skötas genom att en utredare kommer till förläggningen. Asylärenden tar cirka fyra månader, sedan ska de som beviljas få plats i en kommun. De som inte beviljas ska återvända.

Mer läsning

Annons