Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Örnsköldsvik sämsta homostad – igen

ÖRNSKÖLDSVIK. Av 22 svenska städer är Örnsköldsvik absolut sämst att vara homosexuell i, enligt en nätundersökning. Hälften av de deltagande har inte avslöjat sin läggning för någon i sin familj, lika många har blivit hånade och en tiondel misshandlade. Det är till och med sämre än i förra årets undersökning, då Örnsköldsvik också kom på sista plats.

Annons

Vi lever i Sveriges homofientligaste stad. Hela 38 procent anser att det över huvud taget inte går att vara homosexuell offentligt i Örnsköldsvik.
Att ha flickvän här går bara inte. Fördomarna i den här staden är enorma. Det skulle aldrig fungera.

SVÅRT ATT BERÄTTA
Anna är 18 år och bisexuell. Hon är en av de 4500 i Sverige som besvarat enkäten på Sprays homowebsajter sylvester.se och sylvia.se.
Hon är inte ett dugg förvånad över resultatet. Anna har bott i Örnsköldsvik i hela sitt liv, men berättade inte för någon att hon är bisexuell förrän förra sommaren. Hennes pappa vet fortfarande inte.
Han skulle nog inte bli så glad. Han är väldigt homofobisk och drar homoskämt.
Hemlighållandet är inget ovanligt - nästan hälften av de tillfrågade har inte berättat för någon i sin familj. Vännerna vet oftare.

MISSHANDEL HOTAR
Precis som de allra flesta av Örnsköldsviks homosexuella upplever Anna att det inte finns något ställe att gå till där det är okej att visa sina känslor öppet.
Hon tycker att det definitivt skulle behövas ett forum där homosexuella kunde träffas. Det är inte bara obehagligt att vara avvikande i Örnsköldsvik, utan rent av farligt - hälften av de tillfrågade har blivit hånade, en fjärdedel hotade och en tiondel misshandlade.
Alla siffrorna är en försämring från förra året. Anna har själv tre killkompisar som blivit misshandlade på stan.
De var inte ens homosexuella. Det räckte att folk trodde att de var det.
Hon skrattar åt frågan hur man som homosexuell ska hantera situationen.
Flytta till Umeå. Nä, jag vet inte. Det är jobbigt att gå och hålla det hemligt, men det är svårt att komma ut - man vet aldrig vad man får för reaktion.

BÄTTRE ANNORSTÄDES
Umeå kom, som förra året, på första plats i undersökningen. Även Östersund har tagit ett stort kliv uppåt, med minskade trakasserier och ökad öppenhet. Anna träffade en tjej där för ett tag sedan, och upplevde stämningen som helt annorlunda.
I Östersund är alla jätteöppna, jag träffade flera bisexuella som höll varandra i handen på stan.
I Örnsköldsvik har trenden gått åt andra hållet. Fler än tidigare, två tredjedelar, finner det som svårt att hitta en partner. Över hälften träffar sina likasinnade på internet.
Jag skulle aldrig stöta på en tjej ute. Då åker man väl på en höger.
Männen i undersökningen blir sämre bemötta än lesbiska kvinnor, något som Anna bekräftar. Numera berättar hon att hon är bisexuell om någon frågar.
Vi är ju precis som vilka människor som helst. När man blir kär är det ju precis samma känsla. Men får man en homostämpel tror folk att man är någon helt annan sort.
Anna tycker ändå att attityden till homosexuella i samhället har förbättrats. Hon är glad över den lagändring som kom i maj och tillåter homosexuella att prövas som adoptivföräldrar.

LJUSNING - MEN INTE HÄR
Jag växte själv upp med en ensam mamma, och jag hade inte tackat nej till två.
Den dag hon själv får barn vill hon inte att de ska växa upp i Örnsköldsvik.
Det är så trångsynt här mot alla som sticker ut, inte bara homosexuella. Men jag skulle ändå inte flytta i första hand. All släkt och syskon finns ju här.


Fotnot: Anna heter egentligen något annat, men valde att vara anonym på grund av den svåra situationen för homosexuella. AMANDA TERMÉN

REDAKTIONEN

Mer läsning

Annons