Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu är laxen lovlig med fasta redskap

TRYSUNDA. Han står bredbent
framme i båten och drar nätet med vana händer över relingen.
Silverdropparna skvätter, då och då glimmar en glittrande sik till i morgonsolen.
Fast den här dagen hoppas Trysundafiskaren Ola Lundgren mer på
annan fångst. Laxfisket med fasta redskap drar igång.

Annons

När vi ett par timmar tidigare glider in med vår lilla motorbåt i Trysundas hamn möter 77-årige Ola Lundgren på bryggan.
Det är strax efter åtta på morgonen. En sådan där underbart varm och stilla sommarmorgon, när allt är möjligt och sinnena sjunger. Solen flödar redan över byn, vinden är knappt märkbar.
I måndags var Ola Lundgren ute och lade sina fasta laxnät på insidan om Ällön, mot Klösan till. Nu är det dags att se om det fastnat någon fisk i garnen.
För att laxen ska få en chans att ta sig upp i Moälven är det förbud för laxfiske med fasta redskap längs kusten i våra farvatten till och med 10 juni.
Nu är laxen lovlig och sommarens fiske kan dra igång.
Vi lastar över våra grejor i Ola Lundgrens båt, en fyra och en halv meters Buster RS med utombordare, och ger oss iväg. Ut genom hamninloppet och runt öns södra udde.
Vacker bred träbåt
Ute på öppet vatten friskar vinden i. Vågorna slår mot skrovet och havet fräser vitt runt fören. Ola Lundgren styr med stadig hand mot Ällön och fiskenäten.
Det blåser alltid så här på morgonen, konstaterar han lugnt. Det skulle visst blåsa tio sekundmeter i dag.
Längre fram i motljusdiset, i höjd med Finnmalshällan, guppar en vacker bred träbåt med tre män. Två sitter ned, den tredje står mitt i båten och drar näten.
Det är grannen, säger Ola Lundgren. De är nöjesfiskare och har lagt några siknät.
Började som åttaåring
Båten de tre männen är ute i har Ola Lundgren byggt hemma i verkstaden på ön. Genom åren har det blivit runt ett 50-tal av olika storlekar och modeller.
När vi kommer närmare ropar han han till dem:
Får ni nå´t?
Sju-åtta sikar, men mest simpor, blir svaret.
Ola Lundgren nickar för sig själv när vi kör vidare.
De skulle lagt näten här borta, här är det grundare, säger han och pekar in mot klipporna. Men det är inte lätt att veta var fisken går.
Det vet Ola Lundgren. Redan 1939 fick han sin första fisk.
Jag var åtta år då och fick en lax på 16 kilo som jag sålde till direktör Hedberg. Jag och en jämngammal kamrat åkte in till Köpmanholmen med den. Vi bar den på en planka upp till direktör Hedberg.
Vi fick 70 kronor för den. Det var väldigt mycket pengar då, säger han och skrattar gott åt minnet.
Siknät i viken
Sedan dess har han dragit upp mycket fisk. Numera blir det mest sik och strömming. Siken fryser han in och röker för att sälja under sommaren, strömmingen fiskar han till husbehov.
Det har varit ovanlig fin strömming i vår, fet och fin, säger han.
Samtidigt som han satte ut laxnäten för sommaren vid Ällön dagen innan, passade Ola Lundgren på att lägga några siknät i Klösviken intill. Två orangefärgade prickar som guppar i viken visar var näten ligger.
Ola Lundgren drar av gasen på motorn och glider sista biten. Han fångar in nätkanten med en lång krok och börjar hala in.
Hit in går strömmingen och leker, förklarar han. Då kommer siken efter och äter av rommen.
Han drar näten över relingen på båten. Då och då glimmar en silvrig sik till i solen. Den åker direkt ner i den vita plastbacken som står mitt på durken. Det blir 14 sikar innan näten är tömda.

HOPPAS PÅ BLANKLAX
Så lätt lär det inte gå att lura laxen. Ola Lundgren har lagt sina nät strax utanför Klösan, på insidan av Ällön. En landarm med grövre nät, 40 famnar långt, ska leda laxen in i det finare fångstnätet, kronan.
När den kommer in där hittar den inte ut och fastnar i nätet, säger Ola Lundgren.
Men han låter lite skeptisk på rösten. Vädret är inte idealiskt, det är lite för lugnt och vackert för ett riktigt lyckat fiske.
Ola Lundgren hoppas på Östersjölax, eller blanklax som man också säger.
Den är fin för den växer så långsamt. Den går upp på finnsidan, ända upp till Torneå och Luleå. Sedan vänder den söderöver och går längs vår kust här förbi.
Men är det för mycket landvind drivs den ut i havet och då får vi ingenting i näten, fortsätter han. Nu ska vi se om vi fått någon lax
Han börjar kolla av näten. Den här gången drar han bara upp dem till ytan och tittar efter fisk. Meningen är ju att näten ska sitta kvar här hela sommaren.
De brukar söka sig in i den här kilen, säger han och drar sig och båten mot den innersta delen av kronan.

VÄDRET FÖR FINT
Simmar laxen ända hit in är risken stor att den blir kvar i nätet. Eller chansen. Det beror på ur vems synvinkel man ser saken.
Ola Lundgren kikar stint ner i vattnet. Men ingenstans blänker det i det blågröna.
Som gammal fiskare är han inte förvånad. Han vet att det fina vädret drastiskt minskar chanserna till fångst.
Att det är tomt nu är inte så konstigt. Det ska blåsa mer och vara mer sjö. Annars ser laxen nätet och letar sig ut igen.
Till slut tvingas vi konstatera att första dagens laxfiske gett 14 sikar från Klösviken intill. Sommaren är helt enkelt för solig och fin.
Jag vänder ansiktet mot solen på vägen hem och drömmer om busväder, hårda vindar och regn. För laxfiskets skull.



PER EURENIUS

Mer läsning

Annons